Forskare har upptäckt bevis för att forntida hominider utsattes för bly så tidigt som för två miljoner år sedan, vilket potentiellt påverkade hjärnans evolution. Moderna människor har en unik genetisk variant i NOVA1-genen som skyddade dem från blyets toxiska effekter på språkutveckling. Detta fynd, publicerat den 15 oktober 2025, tyder på att det gav Homo sapiens en fördel över neandertalare.
Forskare vid University of California San Diego School of Medicine, i internationellt samarbete, analyserade fossiliserade tänder från 51 hominider från Afrika, Asien och Europa. Provena inkluderade moderna och arkaiska människor som neandertalare, tidiga förfäder som Australopithecus africanus, och utdöda stora apor inklusive Gigantopithecus blacki. Blyspår förekom i 73% av fossilerna, med 71% av mänskliga prover förorenade och den högsta akuta exponeringen i G. blacki-tänder som dateras till 1,8 miljoner år.
Tidigare troddes betydande blyexponering börja under romartiden med blyrör eller under den industriella revolutionen, och minska först i slutet av 1900-talet. Studien visade dock mönster i tänder från mitten av 1900-talet som liknade forntida fossil, vilket tyder på att tidiga hominider stötte på bly när de sökte vatten i grottor. "Vi slutade använda bly i vår vardag när vi insåg hur giftigt det är, men ingen hade någonsin studerat bly i förhistorien," sa korresponderande författare Alysson Muotri, Ph.D., professor i pediatrik och cell- och molekylärmedicin vid UC San Diego.
Bly stör hjärnans tillväxt och försämrar intelligens och emotionell reglering. Teamet fokuserade på NOVA1-genen, som reglerar neuroutveckling. Moderna människor bär en version som skiljer sig med en DNA-baspar från neandertalarnas. Med hjälp av hjärnorganoider fann forskarna att den arkaiska varianten påskyndade mognaden men minskade komplexiteten, särskilt under blyexponering, och ändrade FOXP2-aktivitet – en gen essentiell för tal. "Den här typen av neuroner relaterade till komplext språk är känsliga för död i den arkaiska versionen av NOVA1," förklarade Muotri.
Denna variant skyddade troligen moderna människor och främjade språk och social sammanhållning för en evolutionär fördel. Muotri spekulerar i att den bidrog till neandertalarnas utrotning för cirka 40 000 år sedan. "Språk är en så viktig fördel, det är transformerande, det är vår superkraft," sa han, och möjliggjorde samhällsorganisation som saknades hos neandertalare. Resultaten, publicerade i Science Advances, informerar också om neurologiska störningar som autism och talsapraxi.