Experter inom skandinavistiska studier hävdar att många vanliga idéer om vikingar och nordisk hedendom kommer från senare medeltida källor snarare än ursprungliga handlingar. Dessa föreställningar har omformas genom århundraden av skribenter, politiker och konstnärer för att passa olika agendor. Modern populärkultur och nyhedniska grupper fortsätter att upprätthålla selektiva tolkningar.
Roland Scheel från University of Münsters Cluster of Excellence "Religion and Politics" förklarar att föreställningar om vikingar och fornnordisk hedendom inte kan bekräftas med moderna vetenskapliga metoder. "De baseras i princip på rapporter skrivna av kristna lärda under högmiddleåldern mer än ett sekel senare, eftersom inga skriftliga texter från den ursprungliga perioden har bevarats förutom korta runinskrifter," säger Scheel. Vikingatiden sträcker sig från 700-talet till 1000-talet, men populära skildringar som orädda äventyrare, mäktiga kämpar och skickliga sjöfarare kommer från filmer, serier, videospel och museiutställningar snarare än direkta bevis.
Överlevande texter erbjuder endast "minneshistorik," noterar Scheel, och tillskriver det förkristna skandinaviska samhället en speciell krigarkultur, starka kvinnors roller jämfört med medeltiden och frihet från religiösa bojor. Denna positiva syn påverkar nyhedniska grupper som utövar vad de ser som autentisk skandinavisk hedendom, ofta i opposition mot monoteistiska religioner som kristendomen. Dessa tolkningar tonar dock ner våldet i vikingaräderna, till skillnad från uppfattningen om korstågen som tvångsmässiga och brutala.
Idéer om vikingar förekommer i populärkulturen, reklam och projekt som Europarådets vikingkulturväg, som framhäver vikingarvet som en del av den europeiska identiteten. Scheel och Simon Hauke undersöker hur medeltida begrepp om det 'hedniska norr' utvecklades, från 1200-talets "Edda" av Snorri Sturluson till Jacob Grimms verk och Otto von Bismarcks 1800-tals-tal. "Det som är sant för alla perioder är att studera hur människor föreställde sig skandinavisk hedendom under sin tid och hur de försökte förmedla denna bild till andra -- det säger mycket om deras mål och tankesätt," säger Scheel.
Historiskt missbrukades nordisk mytologi av folkrörelsen och nationalsocialisterna för rashygieniska syften, även om dagens mottaganden varierar stort. Wagners opera "The Ring of the Nibelung" formade moderna valkyria-bilder som feminina krigare, sedda på metalalbumomslag och Yu-Gi-Oh!-kort, avvikande från fornnordiska källor där valkyrior fungerade som stridsväljare, älskarinnor, krovärdinnor och stridsingripare. Deras projekt, "Paganisations: Memorialised paganism as an element of Scandinavian and European identities," knyter an till konferensen "Imagining Nordic Paganism: Cultural Memories and Scholarly Thought Since the Middle Ages," med experter som Jóhanna Katrín Friðriksdóttir från Oslo och Jonas Wellendorf från Berkeley.