En ny studie visar att kompromissen mellan reproduktion och livslängd bara blir tydlig under hårda miljöförhållanden, som svält. Forskare analyserade register över mer än 4 500 finska kvinnor under 250 år och fann att de som födde barn under den stora finska svälten 1866–1868 fick sin livslängd minskad med sex månader per barn. Detta stöder den disponibla soma-hypotesen men belyser dess kontextberoende.
Den disponibla soma-hypotesen förutsätter att åldrande beror på att evolutionen prioriterar reproduktion framför kroppsunderhåll, genom att omdirigera energi från DNA-reparation, sjukdomsmotstånd och organvård. Denna kompromiss tros påverka kvinnor mer på grund av kraven från graviditet och amning, som kräver hundratals extra kalorier dagligen.
Tidigare studier om huruvida fler barn korrelerar med kortare liv har gett blandade resultat, med vissa som visar stöd och andra inte. «Det är mycket svårt att reda ut vad som bara är korrelation [mellan att ha fler barn och ett kortare liv] och vad som är den underliggande orsakssambanden, om man inte har ett bra, stort datamaterial som täcker flera generationer», säger Elisabeth Bolund vid Swedish University of Agricultural Sciences.
Euan Young vid University of Groningen och kollegor hypotetiserade att reproduktionskostnaden varierar med miljön. «I goda tider är denna kompromiss inte verkligen synlig. Kompromissen blir bara uppenbar när tiderna är svåra», förklarar Young. För att testa detta undersökte de församlingsregister över mer än 4 500 finska kvinnor under 250 år, inklusive den stora finska svälten från 1866 till 1868.
Analysen fann ingen signifikant koppling mellan antalet barn och livslängd för kvinnor utanför svältperioden eller som inte födde barn då. För de som gjorde det minskade varje barn livslängden med sex månader. Detta ekar en tidigare studie i Quebec om stressade förindustriella populationer men kopplar det till en specifik katastrof.
«Detta mycket stora datamaterial gör det möjligt att ta hänsyn till förvirrande faktorer [såsom genetik och livsstilsfaktorer]», noterar Bolund. Under svält tvingar brist på kaloriintag kroppen att sänka basalmetabolismen, vilket försämrar hälsan och förkortar livet. Detta kan förklara mönster i lägre socioekonomiska grupper historiskt.
Idag, med färre barn – i genomsnitt 1,6 födslar per kvinna i USA – nås tröskeln för sådana kostnader (över fem barn i en Utah-studie) sällan. Kvinnor lever nu cirka fyra år längre än män i Storbritannien (för födslar 2021–2023), delvis på grund av minskade reproduktiva bördor, även om rökning, alkohol och kromosomala skillnader också spelar roll. Fler studier behövs om könsspecifika åldringsfaktorer.
Resultaten publiceras i Science Advances (DOI: 10.1126/sciadv.adz6422).