Prickar hjälper förskolebarn att förstå tiden

Forskaren Sara Wallin Ahlström har under fem år testat en metod med prickar för att förbättra tidsuppfattningen hos förskolebarn i Dalarna. Metoden, som översätter tid till prickar där varje prick motsvarar en kvart, har hjälpt barnen att planera sin dag och känna sig tryggare. Flera förskolor har fortsatt med verktyget efter testperioden.

Sara Wallin Ahlström, legitimerad arbetsterapeut inom habiliteringen i Region Dalarna, har lett forskningsprojektet "Min tid". Projektet har under fem år testats i 24 förskolegrupper i Falun och Borlänge. Metoden använder prickar för att visualisera tid, där varje prick motsvarar 15 minuter. Barnen har mätt hur lång tid vardagsaktiviteter tar och samlat resultaten i egna tidböcker.

"Det handlar om att ge barnen koll på sin dag", säger Sara Wallin Ahlström. Hon förklarar att metoden bygger upp ett referensminne för tidens gång och skapar en kroppslig känsla för hur lång tid saker tar. Utan verktyget är det svårt för barn att räkna ut återstående tid till hämtning, vilket kräver avancerad matematik i huvudet. Nu flyttas det till konkret material.

Louise Hedin, en pedagog som testat metoden, noterade att barnen började planera dagen baserat på hur länge de skulle stanna. Barnen blev inte nöjda om föräldrarna inte kom i tid enligt prickarna. Efter testperioden har flera förskolor i Falun och Borlänge fortsatt att arbeta med tidsverktyget.

Wallin Ahlström betonar att vaga ord som "snart" eller "strax" är otydliga för barn. Istället rekommenderar hon verktyg som prickarna för att öka trygghet och minska frågor om när saker ska hända. Metoden används redan inom Region Dalarnas barn- och ungdomshabilitering för barn med diagnoser.

Relaterade artiklar

Child struggling with math errors, brain scan overlay revealing weaker activity in adaptation regions, Stanford study illustration.
Bild genererad av AI

Stanfordstudie kopplar vissa barns mattesvårigheter till svårighet att lära av misstag

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

En Stanford-ledd studie tyder på att vissa barn som kämpar med matte kan ha svårt att justera sin strategi efter fel i sifferjämförelsetester, snarare än enbart en grundläggande svårighet med tal. Med hjärnavbildning och beräkningsmodellering rapporterade forskarna svagare aktivitet i hjärnområden involverade i prestandaövervakning och beteendeanpassning, mönster som också hjälpte till att förutsäga vilka barn som var mest benägna att kämpa.

Stockholms stad har beslutat att punktmarkera barn så unga som sex år för att motverka framtida kriminalitet. Satsningen kostar 55 miljoner kronor över tre år och riktar sig till familjer med sociala problem. Metoden ska hjälpa till att vända negativa mönster tidigt.

Rapporterad av AI

På grund av minskande antal barn töms förskolor i Örebro kommun, och åtta enheter stängs helt under hösten. Hyresavtal sägs upp, och ett arbete inleds för att hitta alternativa användningar för lokalerna. Exempel på möjliga verksamheter inkluderar daglig verksamhet och gruppboende.

Skolverkets digitala plattform för nationella prov havererade under testkörningen på torsdagen, vilket drabbade tusentals elever. Endast knappt hälften av 17 000 elever kunde genomföra övningsprovet, och lärare beskriver kaoset som en katastrof. Projektet, som kostat nära 700 miljoner kronor, har nu kritiserats hårt.

Rapporterad av AI

En ny beräkningsanalys av paleolitiska artefakter visar att människor för över 40 000 år sedan ristade strukturerade symboler på verktyg och figurer, vilket indikerar tidiga former av informationsinspelning. Dessa tecken, funna främst i sydvästra Tyskland, uppvisar komplexitet jämförbar med de tidigaste kända skriftsystemen som uppstod tusentals år senare. Forskare föreslår att dessa markeringar var avsiktliga och föregick formell skrift med tiotusentals år.

Regeringens utredare Joakim Stymne föreslår att friskolor och förskolor med brister inte ska få utöka sin verksamhet under en viss tid. Förslaget inkluderar ett förbud mot expansion genom uppköp och obligatoriska yttranden från kommuner om långsiktiga konsekvenser. Syftet är att säkerställa kvalitet och regelefterlevnad i skolväsendet.

Rapporterad av AI

Nancy Bostock, konsultbarnläkare, har beskrivit sex vetenskapsbaserade strategier för att hjälpa föräldrar att främja en positiv relation till mat hos sina barn. Med utgångspunkt i sin erfarenhet av barnhälsa tar hon upp vanliga oro kring matvanor och krässt beteende. Hennes råd betonar emotionellt välbefinnande, autonomi och att visa positiva attityder.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj