Preliminära resultat från en studie vid Falu lasarett visar att för tidigt födda barn kan skrivas ut tidigare från neonatalavdelningen när föräldrarna ansvarar för matning baserat på barnets hungersignaler. Forskningen, som leds av Högskolan Dalarna, är den första i Sverige om lyhörd matning. En mamma, Maya Johannesson, berättar att metoden kändes naturlig för henne och sonen Milton.
Vid Falu lasarett i Dalarna pågår en studie om lyhörd matning för för tidigt födda barn, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna. Traditionellt sker matning på neonatalavdelningar enligt fasta scheman för att säkerställa tillräcklig näring, både i Sverige och internationellt. I denna studie ansvarar föräldrarna istället för matningen utifrån barnets egna hungersignaler, till skillnad från tidigare forskning där personalen tolkat signalerna.
Preliminära resultat tyder på att metoden leder till ökad amning och minskad vårdtid. Under studiens första år har cirka 70 föräldrar deltagit genom enkäter och djupintervjuer. Forskarteamet jämför data om amning och tillväxt före och efter införandet av lyhörd matning. Majoriteten av patienterna på kliniken använder nu metoden.
Maya Johannesson och hennes son Milton, som föddes två månader för tidigt, deltog i studien. ”Det kändes helt naturligt”, säger Maya. Miltons viktkurva har gått spikrakt uppåt sedan dess. Forskaren Jenny Ericson förklarar: ”Studien undersöker hur vårdrutinen ’lyhörd matning’ fungerar. Preliminära resultat tyder på ökad amning hos för tidigt födda barn och minskad vårdtid.”
Sköterskan Frida Wallin på neonatalavdelningen beskriver metoden i en video från SVT. Studien betonar föräldrarnas ökade närvaro och aktiva roll i vården.
