Fäder i Sverige löpte mindre risk att få nya psykiatriska diagnoser under partnerns graviditet och de första månaderna efter förlossningen, men diagnoser av depression och stressrelaterade sjukdomar ökade med mer än 30 % mot slutet av barnets första år, enligt en omfattande nationell registerstudie publicerad i JAMA Network Open.
Forskare från Karolinska Institutet i Sverige och Sichuan University i Kina analyserade kopplade nationella registerdata omfattande 1 096 198 fäder till barn födda i Sverige mellan den 1 januari 2003 och 31 december 2021. De följde nya psykiatriska diagnoser från ett år före befruktningen till ett år efter förlossningen.
I hela kohorten minskade förekomsten av diagnostiserade psykiatriska sjukdomar under graviditeten och den tidiga postpartumperioden jämfört med året före befruktningen, för att sedan återgå mot nivåerna från tiden före befruktningen senare under det första året efter förlossningen. Diagnoser relaterade till ångest och substansbrukssyndrom följde ett liknande mönster och återgick till ungefärliga basnivåer ungefär ett år efter födseln.
Däremot fann studien att depression och stressrelaterade sjukdomar ökade mot slutet av det första året efter förlossningen, med en uppgång på mer än 30 % i förhållande till nivåerna före befruktningen.
– Övergången till faderskap innebär ofta både positiva upplevelser och en rad nya påfrestningar, säger Jing Zhou, doktorand vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av huvudförfattarna till artikeln. Hon noterade att även om många fäder värdesätter tiden med sitt barn, kan relationsproblem och störd sömn öka stressen, vilket kan bidra till psykisk ohälsa.
Mönstret var inte vad forskargruppen förväntade sig, säger Donghao Lu, universitetslektor och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och artikels korresponderande författare. – Den fördröjda ökningen av depression var oväntad och understryker behovet av att uppmärksamma varningssignaler om psykisk ohälsa hos fäder långt efter barnets födelse, säger han.
Forskarna betonade att resultaten baseras på kliniska diagnoser, vilket innebär att de endast fångar upp män som sökt vård och fått en diagnos inom de register som använts. De menar dock att identifiering av perioder med ökad sårbarhet kan hjälpa vårdgivare och andra aktörer att ge stöd till fäder som kan vara i riskzonen vid rätt tidpunkt.
Studien inkluderade samarbete med Uppsala universitet i Sverige. Författarna rapporterade inga intressekonflikter och uppgav att arbetet finansierats av Karolinska Institutets strategiska forskningsområde inom epidemiologi och biostatistik, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet.
