Kvinnor som ofta sökte vård före pandemin löpte betydligt större risk att drabbas av postcovid. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin som granskat 200 000 svenska kvinnors vårdbesök.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har analyserat 200 000 svenska kvinnors besök i primärvården året före pandemin. Gemensamma symtom vid dessa besök var yrsel, trötthet och smärta, utan specifik diagnos från vården. Studien visar ett tydligt samband: ju fler besök en kvinna gjorde före pandemin, desto större var risken för senare diagnos av postcovid eller utmattningssyndrom. För kvinnor med fler än åtta besök var sannolikheten fem gånger högre. Agnes af Geijerstam, läkare vid Sahlgrenska akademin, betonar att det rör sig om verkliga kroppsliga symtom. ”Det handlar ju inte om människor som går till vårdcentralen i onödan, utan om människor som har verkliga kroppsliga symtom. Det kan vara så att de har en bakomliggande känslighet”, säger hon. Hon pekar också på utmaningarna med att diagnostisera långvariga virusföljder som postcovid, då symtomen är vanliga och kan bero på vad som helst. Enligt henne är dagens diagnoskriterier för breda och inkluderar många patienter utan koppling till postcovid. ”I många av de här fallen handlade det om personer som fortfarande sitter med symtom efter att primärvården har uttömt alla sina metoder. Frågan är då vilka resurser de ska lägga för att avhjälpa problemet.” Studien ifrågasätter bilden av postcovid enbart som direkt följd av covid-19. Agnes af Geijerstam noterar att tidigare ohälsa kan påverka vem som får diagnosen, och att pandemin kan ha utlöst symtom hos många kvinnor. Forskningen publicerades i Journal of Primary Health Care.
