Forskare har identifierat ett tunt lager av hal lera under djuphavsgraven vid Japan som gjorde att jordbävningen 2011 kunde spricka hela vägen upp till havsbottnen. Upptäckten förklarar den massiva förflyttning av havsbottnen som genererade den dödliga tsunamin. Forskare nådde denna slutsats genom rekorddjup havsborrning.
Ett team lett av Christine Regalla vid Northern Arizona University hämtade sedimentprover från cirka 8 000 meters djup under havsytan. Expeditionen, som genomfördes ombord på forskningsfartyget Chikyu, har av Guinness World Records erkänts som det djupaste vetenskapliga havsborrningsprojektet som genomförts hittills. Proverna avslöjade ett 30 meter tjockt lager av mjuk pelagisk lera inklämt mellan starkare bergarter. Detta svaga lager koncentrerade förkastningssprickan längs en smal bana under jordbävningen med magnituden 9,1, vilket gjorde att havsbottnen kunde förflytta sig 40 till 60 meter. "Det motsvarar att hela området mellan Los Angeles och San Francisco skulle flytta sig 40 till 60 meter på bara sex minuter", säger Regalla. Medförfattaren Patrick Fulton vid Cornell University noterar att de geologiska lagren vid djuphavsgraven förutbestämmer var förkastningen bildas. Studien, som publicerats i Science, tyder på att lerlagret sträcker sig hundratals kilometer och kan göra regionen mer benägen för ytliga förkastningsrörelser. Forskare menar att resultaten kan bidra till att förbättra prognoser och beredskap för framtida jordbävningar och tsunamier.