Forskare, däribland David Wolpert och Carlo Rovelli, har analyserat hypotesen om Boltzmann-hjärnor och ifrågasätter tillförlitligheten hos mänskliga minnen. Deras arbete belyser cirkelresonemang i argument rörande entropi, tid och minne. Studien har publicerats i tidskriften Entropy.
SFI-professorn David Wolpert, SFI Fractal Faculty-medlemmen Carlo Rovelli och fysikern Jordan Scharnhorst granskade hypotesen om Boltzmann-hjärnor i en nyligen publicerad artikel. Idén postulerar att minnen och perceptioner kan uppstå genom slumpmässiga entropifluktuationer snarare än genom en faktisk historisk händelsekedja. Sådana fluktuationer skulle kunna skapa illusionen av ett sammanhängande förflutet utan att några faktiska händelser föregått det. Forskarna byggde upp ett formellt ramverk för att utvärdera hur antaganden om tid påverkar slutsatser kring entropi och minnets tillförlitlighet. Material från Santa Fe Institute beskriver deras tillvägagångssätt som att koppla hypotesen till termodynamikens andra huvudsats och hypotesen om det förflutna, vilken antar att Big Bang hade ett ursprung med låg entropi. En central spänning härrör från Boltzmanns H-teorem, som är tidssymmetriskt trots att det förklarar entropins skenbara ökning i en riktning. Författarna introducerar 'entropikonjekturen' för att blottlägga cirkelresonemang i rådande debatter. Antaganden om det förflutna, såsom tillförlitliga minnen eller entropins riktning, ligger ofta till grund för påståenden som sedan validerar dessa samma antaganden. Wolpert, Rovelli och Scharnhorst syftar till att klargöra dessa dolda strukturer utan att lösa paradoxen. Deras artikel, med titeln 'Disentangling Boltzmann Brains, the Time-Asymmetry of Memory, and the Second Law', publicerades i Entropy (2025; 27(12): 1227).