Sverige redo att bidra med Jas Gripen till fredsstyrka i Ukraina

Sverige är berett att bidra med Jas Gripen i en eventuell fredsstyrka i Ukraina, men alla skarpa insatser medför risker, enligt Ewa Skoog Haslum, chef för försvarets operationsledning. Statsminister Ulf Kristersson har pekat ut luftövervakning, minröjning i Svarta havet och utbildningsinsatser som möjliga svenska bidrag. Planeringen har pågått i över ett år med kollegor från drygt 30 länder, men detaljer väntar på ett fredsavtal.

Ewa Skoog Haslum, chef för försvarets operationsledning, betonar att Sverige är redo att stödja säkerhetsgarantier för Ukraina, men understryker riskerna inblandade. "Alla våra skarpa operationer är riskfyllda", säger hon. Statsminister Ulf Kristersson (M) har specificerat tre områden för svenskt engagemang: luftövervakning med Jas Gripen, minröjning i Svarta havet och utbildningsinsatser på marken.

Planeringen har pågått i över ett år med deltagare från drygt 30 länder, men utan ett färdigt fredsavtal kan inte detaljerna fastställas. Skoog Haslum är tydlig med att Jas Gripen måste kunna svara på rysk eld om Ryssland bryter mot avtalet: "Om någonting händer så har vi ju alltid rätt att försvara oss."

Hon hänvisar till en incident i Polen i höstas, där svenskt flyg skyddade en logistikhubb. Veckan efter svenska insatsen drabbades området av ett ryskt angrepp med robotar och drönare, då nederländskt flyg tog över. När det gäller att avsätta Gripen-plan frågar hon retoriskt om något land i Europa, USA eller Kanada kan undvara mycket: "Men freden i Ukraina, den är så vital för hela världsfreden, så det finns inget val."

Personal är en annan utmaning. Sverige bidrar redan med 600 soldater i ett halvår åt gången till en Natoinsats i Lettland. Det är oklart hur många som behövs för Ukraina-uppdraget och hur länge. Diskussioner pågår om att ändra reglerna för färdigutbildade värnpliktiga, som idag endast kan användas vid höjd beredskap. Skoog Haslum noterar att detta är en politisk fråga, men försvaret vill ha större handlingsfrihet: "ÖB vill ju ha så mycket handlingsfrihet som han bara kan med sin personal och materiel." Som ny Nato-medlem behöver Sverige tillgänglig personal och materiel för sina uppgifter.

Relaterade artiklar

Swedish and Ukrainian officials shaking hands at Gripen fighter jet deal signing ceremony with jet and flags in background.
Bild genererad av AI

Sweden and Ukraine agree on Gripen fighter jet deal intent

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Ukraine and Sweden signed a letter of intent on October 22, 2025, for the purchase of 100 to 150 Gripen E fighter jets. The agreement, announced in Linköping, aims to bolster Ukraine's air force against Russian threats but requires further work on financing and production. Officials highlighted the jets' suitability for Ukrainian conditions and potential deterrent effect.

Sverige är berett att bidra med Jas Gripen-flygplan för luftövervakning i Ukraina efter en eventuell fredsuppgörelse med Ryssland. Detta framkom efter ett toppmöte i Paris där ledare från ett 30-tal länder enades om säkerhetsgarantier för Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson betonar framsteg mot trovärdiga garantier.

Rapporterad av AI

Sverige och Ukraina har enats om att skapa en gemensam innovationshubb i Kiev för att utveckla ny vapenteknologi. Försvarsministrarna Pål Jonson och Denys Sjmyhal undertecknade en avsiktsförklaring under en presskonferens på torsdagen. Samarbetet syftar till att kombinera svensk expertis med ukrainsk krigserfarenhet.

Danmarks försvarschef Michael Wiggers uttrycker i en intervju inga tvivel om Grönlands säkerhet trots hot från USA:s president Donald Trump. Han beskriver planer för arktisk upprustning och berömmer samarbetet med allierade som Bundeswehr. Danmark betonar sin suveränitet och stärker sitt militära närvaro.

Rapporterad av AI

Trots Donald Trumps hotfulla uttalanden mot Danmark har varken den svenska regeringen eller Försvarsmakten någon beredskap för ett eventuellt amerikanskt utträde ur Nato. Statsminister Ulf Kristersson betonar dock att Sverige har en plan för säkerheten i en farligare tid. Uttalandet kom under säkerhetskonferensen i Sälen.

Byggande på det initiala Berlin-toppmötets överenskommelse slutförde europeiska ledare — inklusive nya underskrivare från Polen, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och EU-presidenter — den 15-16 december ett förslag om en USA-stödd multinationell skyddsstyrka för att säkra ett Ukraina-vapenstillestånd. Zelenskyy siktar på NATO-liknande garantier, men territoriella eftergifter förblir olösta.

Rapporterad av AI

En rysk militärdomstol har i Christopher Forsbäcks frånvaro dömt den svenske 50-åringen till sju års fängelse följt av 20 år i en högsäkerhetsstraffkoloni för terrorism och andra brott kopplade till hans strid för Ukraina. Forsbäck, som deltog i ukrainska operationer inklusive i Kurskregionen, kallar domen löjlig och säger att den inte påverkar hans engagemang. Han befinner sig nu i Kiev och arbetar med drönarutveckling.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj