Sverige redo att bidra med Jas Gripen till fredsstyrka i Ukraina

Sverige är berett att bidra med Jas Gripen i en eventuell fredsstyrka i Ukraina, men alla skarpa insatser medför risker, enligt Ewa Skoog Haslum, chef för försvarets operationsledning. Statsminister Ulf Kristersson har pekat ut luftövervakning, minröjning i Svarta havet och utbildningsinsatser som möjliga svenska bidrag. Planeringen har pågått i över ett år med kollegor från drygt 30 länder, men detaljer väntar på ett fredsavtal.

Ewa Skoog Haslum, chef för försvarets operationsledning, betonar att Sverige är redo att stödja säkerhetsgarantier för Ukraina, men understryker riskerna inblandade. "Alla våra skarpa operationer är riskfyllda", säger hon. Statsminister Ulf Kristersson (M) har specificerat tre områden för svenskt engagemang: luftövervakning med Jas Gripen, minröjning i Svarta havet och utbildningsinsatser på marken.

Planeringen har pågått i över ett år med deltagare från drygt 30 länder, men utan ett färdigt fredsavtal kan inte detaljerna fastställas. Skoog Haslum är tydlig med att Jas Gripen måste kunna svara på rysk eld om Ryssland bryter mot avtalet: "Om någonting händer så har vi ju alltid rätt att försvara oss."

Hon hänvisar till en incident i Polen i höstas, där svenskt flyg skyddade en logistikhubb. Veckan efter svenska insatsen drabbades området av ett ryskt angrepp med robotar och drönare, då nederländskt flyg tog över. När det gäller att avsätta Gripen-plan frågar hon retoriskt om något land i Europa, USA eller Kanada kan undvara mycket: "Men freden i Ukraina, den är så vital för hela världsfreden, så det finns inget val."

Personal är en annan utmaning. Sverige bidrar redan med 600 soldater i ett halvår åt gången till en Natoinsats i Lettland. Det är oklart hur många som behövs för Ukraina-uppdraget och hur länge. Diskussioner pågår om att ändra reglerna för färdigutbildade värnpliktiga, som idag endast kan användas vid höjd beredskap. Skoog Haslum noterar att detta är en politisk fråga, men försvaret vill ha större handlingsfrihet: "ÖB vill ju ha så mycket handlingsfrihet som han bara kan med sin personal och materiel." Som ny Nato-medlem behöver Sverige tillgänglig personal och materiel för sina uppgifter.

Relaterade artiklar

Swedish and Ukrainian officials shaking hands at Gripen fighter jet deal signing ceremony with jet and flags in background.
Bild genererad av AI

Sweden and Ukraine agree on Gripen fighter jet deal intent

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Ukraine and Sweden signed a letter of intent on October 22, 2025, for the purchase of 100 to 150 Gripen E fighter jets. The agreement, announced in Linköping, aims to bolster Ukraine's air force against Russian threats but requires further work on financing and production. Officials highlighted the jets' suitability for Ukrainian conditions and potential deterrent effect.

Sverige är berett att bidra med Jas Gripen-flygplan för luftövervakning i Ukraina efter en eventuell fredsuppgörelse med Ryssland. Detta framkom efter ett toppmöte i Paris där ledare från ett 30-tal länder enades om säkerhetsgarantier för Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson betonar framsteg mot trovärdiga garantier.

Rapporterad av AI

Ukraina planerar att använda EU-stöd för att köpa det svenska stridsplanet Gripen. Det uppger svenska försvarsministern Pål Jonson efter ett möte med sin ukrainske kollega Mykhailo Fedorov vid EU:s försvarsministermöte.

Under det pågående svenska statsbesöket i Polen har länderna undertecknat en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete inom civilförsvaret. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin betonar vikten av snabbare arbetstempo och delade säkerhetsbedömningar. Samarbetet fokuserar på drönare, kustbevakning och beredskap inför krigshot.

Rapporterad av AI

Överbefälhavare Michael Claesson uttrycker ingen oro för Natos framtid trots Donald Trumps hot om att ta Grönland och USA:s minskade engagemang i Europa. Han litar på USA som allierad och ser inga tecken på att landet vill lämna alliansen. Claesson betonar vikten av ett starkt nationellt försvar som plan B.

Försvarsmakten har bekräftat att en drönare som observerades nära det franska hangarfartyget Charles de Gaulle utanför Malmö var rysk. Drönaren lyfte från det ryska signalspaningsfartyget Zhigulevsk och stördes ut av svenska marinen cirka 13 kilometer från fartyget. Händelsen beskrivs som en allvarlig kränkning av svenskt luftrum.

Rapporterad av AI

Amid Donald Trump's ambitions for Greenland, several European countries, including France, Germany, and Sweden, have launched a military reconnaissance mission on the Arctic island. Denmark firmly rejects any US acquisition, while the White House downplays the deployment's impact. Russia voices concern over this Arctic militarization.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj