Försvarsmakten bedömer att det ryska militära hotet mot Sverige kommer att öka fram till 2030, samtidigt som hybridkrigföringen växer. Myndigheten har överlämnat prioriteringar till regeringen för att stärka försvaret, inklusive långdistansrobotar och spionsatelliter. Läget beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskriget och väntas förvärras.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har Sveriges säkerhetsläge beskrivits som det allvarligaste sedan andra världskriget. Försvarsmakten överlämnade på måndagen sina samlade prioriteringar för det militära försvarets utformning till regeringen. Enligt bedömningen kommer det ryska konventionella militära hotet att öka till 2030, medan Rysslands förmåga till hybridkrigföring och ekonomiska påtryckningar också stärks.
Generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, understryker riskerna: ”Vi ser en risk för att Ryssland fortsätter sin tillväxt oavsett utvecklingen i Ukraina”. Detta kan innebära fler markförband vid den rysk-baltiska gränsen, starkare långräckviddig förmåga och en förstärkt rysk flotta i Norra ishavet.
För att möta hotet prioriterar Försvarsmakten multidomäna operationer, där mark-, sjö-, luft-, rymd- och cyberenheter samverkar. Konkreta satsningar inkluderar drönare och antidrönarsystem, långräckviddig bekämpning upp till 200 mil in i fiendens territorium, kontroll över Östersjön, förbättrad lägesbild via sensorer på mark, i luft och rymd, samt starkare luft- och robotförsvar.
Edström betonar behovet av förmåga att slå till mot mål inne i Ryssland: ”Vi behöver öka vår långräckviddiga förmåga till bekämpning på djupet. Både för offensiva delar i vårt försvar och för avskräckning”. Sverige måste också stärka insatser i Finland och Baltikum, med fokus på drönarkrigföring och ammunitionlager. För underrättelseinhämtning krävs system som Globaleye och egna satelliter, för att täcka områden från bortom Uralbergen till Atlanten och söder om Medelhavet.
Försvarsmakten kritiserar regeringens styrning: ”Det föreligger ett extraordinärt läge med fara i dröjsmål”. Myndigheten efterlyser mer frihet, beslutsmandat och flexibilitet mellan budgetår, då nuvarande utveckling leder till suboptimering. Försvarsbudgeten väntas växa från 148 miljarder kronor i år till över 200 miljarder 2030, för att möta Natos krav och det ökande hotet.
Natos integrerade luft- och robotförsvar är centralt, och Sverige behöver bidra mer för att skydda baser och infrastruktur mot allt från ballistiska robotar till små drönare.
