I dagarna efter USA:s och Israels attacker mot Iran som inleddes den 28 februari 2026 — inklusive dödandet av högste ledaren ayatolla Khamenei — möter president Donald Trump växande kritik för operationens omfattning, brist på tydliga mål och motsägelse mot hans antikrigsvalkampanjer, mitt i låg folkligt stöd och varningar för regional oreda.
Attackerna, som var en del av en operation med en oöverträffad militär upprustning i Persiska viken — som överträffade nivåerna sedan Irak-invasionen 2003 — beskrevs av nationella säkerhetsreporter Shane Harris som det 'maximalistiska alternativet'. Medan initiala rapporter detaljerade mål som kärnanläggningar och Khameneis komplex, belyser efterföljande analyser motsägelser i administrationens uttalanden. Gesandten Steve Witkoff hävdade att Iran var veckor från ett kärnvapen, men Harris rapporterar att ingen trovärdig underrättelse stöder detta, och tidigare USA-attacker hade inte helt förstört anläggningarna. Irans kärnkunskap har avancerat sedan Trump drog sig ur avtalet från 2015. Rättfärdiganden inkluderar Irans nedslagning av protester, stöd till proxys och kärnvapenambitioner, men kritiker noterar avsaknaden av definierade mål eller utträdesstrategi, vilket avviker från Powell-doktrinen. En opinionsundersökning från University of Maryland i början av februari visade endast 21 % amerikanskt stöd för att anfalla Iran. Trump, som kampanjade mot utländska krig, drar nu eld från sin bas och republikaner oroliga för midterm-distraktioner. Tidigare rådgivare John Bolton varnade för att åtgärden riskerar ett maktsprång och djupare konflikt. Med hundratals döda och Mellanöstern destabiliserat kvarstår frågor om vägen framåt medan operationen pågår.
