Vid rullstolscurling på Paralympiska vinterspelen 2026 i Cortina d’Ampezzo, Italien, avstår idrottarna från sotningstekniken som används i olympisk curling och förlitar sig istället på exakta kast med en lång pinne. Denna frånvaro gör sporten mer krävande, eftersom skotten inte kan justeras under färden. Tävlingsdeltagare från nationer som Storbritannien, USA, Italien och Kina belyser de mentala och tekniska utmaningarna genom sina erfarenheter.
Rullstolscurling skiljer sig markant från sin olympiska motsvarighet på grund av förbudet mot sotning, där idrottare i den icke-funktionsnedsatta versionen använder borstar för att ändra stenarnas banor och distanser. Stewart Pimblett, tredje för Storbritanniens mixlag, beskrev släppet av en sten som att lämna den ”i gudarnas knä” och skämtade om att olympisk sotning motsvarar ”fusk” genom att jämföra det med att luta ett biljardbord. Austin McKenzie, Storbritanniens vice-skip, noterade: ”Det är sotarna som gör det till ett bra skott”, och tillade att rullstolscurling ”är långt mer skicklighetskrävande; vi måste vara precisa.” Rullstolscurling skiljer sig markant från sin olympiska motsvarighet på grund av förbudet mot sotning, där idrottare i den icke-funktionsnedsatta versionen använder borstar för att ändra stenarnas banor och distanser. Stewart Pimblett, tredje för Storbritanniens mixlag, beskrev släppet av en sten som att lämna den ”i gudarnas knä” och skämtade om att olympisk sotning motsvarar ”fusk” genom att jämföra det med att luta ett biljardbord. Austin McKenzie, Storbritanniens vice-skip, noterade: ”Det är sotarna som gör det till ett bra skott”, och tillade att rullstolscurling ”är långt mer skicklighetskrävande; vi måste vara precisa.” En studie från University of Edinburgh 2006 visade att olympisk sotning kan öka skottdistansen med 10 procent. Vid OS 2026 uppnådde topplag som Schweiz 88,7 procents skotträff i herrtävlingar och 85 procent i damtävlingar, medan sämre utförare som Tjeckiens herrar nådde 79,8 procent. I kontrast ledde Kina med 65 procents träffsäkerhet efter sex omgångar i paralympisk mixed doubles trots perfekt vinstsvit, medan andra nationer lyckades ungefär hälften så ofta. Stenarna och arenorna är identiska med de olympiska, vilket understryker färdighetsskillnaden. Amerikanske curlingen Steve Emt betonade de mentala kraven: ”Vår sport är så unik. Det finns en skillnad mellan att vara idrottare och att vara atletisk. Du måste vara idrottare på grund av spelets mentala del, (men) du behöver inte vara atletisk.” Lag anpassar strategier för stabilitet, eftersom idrottarna har begränsad funktion i nedre extremiteterna och behöver hålla fast under kasten. Italiens Orietta Berto och Paolo Ioriatti växlar hållpositioner, medan Storbritanniens Jo Butterfield och Jason Kean stöttar varandra ömsesidigt. Kinas Meng Wang och Jinqiao Yang placerar den icke-kastande spelaren vid boet som vägledning, och USA-paret Emt och Laura Dwyer varierar sina metoder. Viktiga matcher illustrerar den erforderliga precisionen. USA besegrade Italien 6–5 i sista enden av sin round robin-match den 8 mars 2026, då Dwyers medsolssten landade perfekt och Bertos borttagning missade. Italien var nära att överraska Kina i en extra end vid ställningen 7–7 men träffade en guard med ett brett kast. Kanadas Jon Thurston utförde ett enastående skott mot Norge genom att rensa guards och möjliggöra en sexpoängsend i en 3–2-match. Lagkamraten Ina Forrest, femfaldig paralympier med fyra medaljer, hyllade det: ”Ett superbra skott gör stor skillnad.” Träningsfokus ligger på överkroppsstyrka som kabeldragningar och bänkpressar, jämte psykologiska verktyg. Jason Kean från Storbritannien nämnde ögonspårningsövningar med arenamarkörer som Agitos-logotypen. Storbritannien förlorade 10–5 mot Kina efter ledning 5–1, och Butterfield skyllde på nerver: ”Det var troligen psykologin kring att möta Kina.” Emt beskrev hantering av aktiveringsnivåer på fyra eller fem av tio genom andningsarbete och upprepning av hundens namn ”Finch” för att övergå till undermedvetet kast.
