EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en lag för industriell acceleration (Industrial Accelerator Act), ett flaggskeppsinitiativ med namnet ”Made in EU” som skulle koppla delar av offentlig upphandling och stödprogram till krav på lokalt innehåll och låga koldioxidutsläpp inom utvalda strategiska sektorer. Kinas handelsministerium har kritiserat planen som diskriminerande och varnat för att man kan svara om kinesiska företags intressen skadas.
EU-kommissionen föreslog den 4 mars 2026 en lag om industriell acceleration (IAA), en åtgärd utformad för att stärka europeisk produktionskapacitet och minska beroenden inom ett antal strategiska sektorer genom att använda offentlig köpkraft och vissa offentliga stödprogram.
Europeiska företrädare har argumenterat för att initiativet är ett svar på klagomål från EU-företag om att de möter intensiv konkurrens – särskilt inom områden som elfordon, batterier och vissa industriella material – från producenter som drar nytta av omfattande statligt stöd, inklusive i Kina.
Stéphane Séjourné, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för industristrategi, har ramat in förslaget som ett sätt att använda offentliga medel för att stärka inhemsk produktion och minska sårbarheter. I offentlig rapportering som citeras av andra medier sa han att åtgärden skulle ”skapa jobb genom att styra skattebetalarnas pengar till europeisk produktion, minska våra beroenden och förbättra vår ekonomiska säkerhet och suveränitet.”
Enligt förslaget skulle ”Made in EU”- och/eller lågkoldioxidkriterier införas för offentlig upphandling och offentligt stöd i sektorer som inledningsvis inkluderar stål, cement, aluminium, fordonsindustrins värdekedja och nettonollteknologier. Inom fordonsområdet beskriver branschsammanfattningar av förslagsutkastet krav på att fordon som stöds av vissa offentliga program ska monteras i EU och uppfylla tröskelvärden för lokalt innehåll – ofta beskrivet som en 70-procentig tröskel för icke-batterikomponenter, med ytterligare krav för vissa batterikomponenter.
Förslaget inkluderar även bestämmelser som skulle skärpa villkoren för vissa stora utländska direktinvesteringar i angivna strategiska sektorer. Juridiska och politiska analyser av utkastet beskriver möjligheten att koppla krav till vissa utländska investeringar – såsom åtgärder relaterade till teknik, sysselsättning och integrering av värdekedjan – snarare än ett generellt förbud mot utländskt deltagande.
Kinas handelsministerium har varnat för att man ser initiativet som ”systemisk diskriminering” mot utländska företag och har sagt att om EU går vidare på sätt som skadar kinesiska företags intressen, skulle Peking vidta ”motåtgärder” för att skydda sina företags rättigheter. Kinesiska branschgrupper i Europa har också kritiserat delar av planen, inklusive bestämmelser som de karakteriserar som påtvingad tekniköverföring och strängare granskning av utländska investeringar.
Inom EU har förslaget utlöst en debatt bland medlemsstaterna om hur långt ”Made in EU”-kraven bör gå och hur de samverkar med unionens internationella handelsåtaganden. Analyser av utkastet indikerar att kommissionen strävar efter att anpassa metoden till EU:s förpliktelser, såsom WTO:s avtal om offentlig upphandling och vissa frihandelsarrangemang, samtidigt som man uppmuntrar mer lokal produktion för offentligt finansierade projekt.
Förslaget går nu vidare in i EU:s ordinarie lagstiftningsprocess och kräver godkännande av Europaparlamentet och EU:s medlemsstater i rådet innan det kan bli lag.
