Japanska forskare återskapar mänskliga hjärnkopplingar i labb

Forskare vid Nagoya University i Japan har utvecklat miniatyrhjärnmodeller med stamceller för att studera interaktioner mellan talamus och hjärnbark. Deras arbete visar talamus nyckelroll i mognaden av kortikala neurala nätverk. Fynden kan främja forskning om neurologiska störningar som autism.

Ett team ledd av professor Fumitaka Osakada och doktorand Masatoshi Nishimura vid Nagoya Universitets Graduate School of Pharmaceutical Sciences har skapat assembloider – sammansmälta organoider från inducerade pluripotenta stamceller (iPS-celler) – som efterliknar kopplingar mellan människans talamus och cerebral cortex. Dessa labbodlade strukturer möjliggör realtidsobservation av neural utveckling. Forskarna genererade separata talamiska och kortikala organoider och kombinerade dem sedan. Nervtrådar från talamus sträckte sig mot cortex och vice versa, och bildade synapser liknande dem i den mänskliga hjärnan. Analysen visade att kortikal vävnad kopplad till talamus uppvisade större mognad i genuttryck jämfört med isolerade kortikala organoider. Neurala signaler spreds från talamus till cortex i vågliknande mönster och inducerade synkroniserad aktivitet. Denna synkronisering inträffade specifikt i pyramidbanans (PT) och kortikotalamiska (CT) neuroner, som projicerar tillbaka till talamus, men inte i intratelencefaliska (IT) neuroner. Studien, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences den 19 november 2025 (volym 122, nummer 47), belyser talamus roll i att organisera specialiserade kortikala kretsar som är essentiella för perception, tänkande och kognition. Sådana kretsar utvecklas ofta onormalt vid tillstånd som autismspektrumstörning. Osakada noterade implikationerna: «Vi har gjort betydande framsteg i det konstruktivistiska tillvägagångssättet för att förstå den mänskliga hjärnan genom att reproducera den. Vi tror att dessa fynd kommer att påskynda upptäckten av mekanismer bakom neurologiska och psykiatriska störningar, samt utvecklingen av nya behandlingar.» Denna plattform övervinner etiska hinder för att direkt studera mänsklig hjärnvävnad och ger ett verktyg för att undersöka neuro-utveckande störningar.»}}},

Relaterade artiklar

Researchers observing a detailed mouse cortex simulation on Japan's Fugaku supercomputer, with a colorful 3D brain model on screen.
Bild genererad av AI

Forskare kör detaljerad muskortexsimulering på Japans Fugaku-superdator

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare från Allen Institute och Japans University of Electro-Communications har byggt en av de mest detaljerade virtuella modellerna av musens kortex hittills, som simulerar ungefär 9 miljoner neuroner och 26 miljarder synapser över 86 regioner på Fugaku-superdatorn.

Forskare har skapat en detaljerad hjärnorganoide som efterliknar den utvecklande hjärnbarken, komplett med blodkärl som starkt liknar dem i en verklig hjärna. Detta framsteg åtgärdar en nyckellimitering i laboratorieodlade mini-hjärnor, vilket potentiellt tillåter dem att överleva längre och ge djupare insikter i neurologiska tillstånd. Organoiden, odlad från humana stamceller, har jämnt fördelade kärl med ihåliga centrum, vilket markerar ett betydande steg framåt i hjärnforskning.

Rapporterad av AI

En ny genetisk studie har identifierat 331 gener essentiella för att omvandla stamceller till hjärnceller, inklusive en ny gen kopplad till neuro-utvecklingsstörningar. Ledd av forskare vid Hebrew University of Jerusalem belyser forskningen hur tidiga genetiska störningar kan leda till tillstånd som autism och utvecklingsförsening. Resultaten, publicerade i Nature Neuroscience, avslöjar också mönster i hur dessa störningar ärvs.

Forskare står på randen till att simulera en mänsklig hjärna med världens mest kraftfulla superdatorer i syfte att låsa upp hjärnans funktionshemligheter. Projektet leds av forskare vid Tysklands Jülich Research Centre och utnyttjar superdatorn JUPITER för att modellera 20 miljarder neuroner. Detta genombrott kan möjliggöra test av teorier om minne och läkemedelseffekter som mindre modeller inte kan uppnå.

Rapporterad av AI Faktagranskad

En evolutionärt uråldrig region i mitthjärnan, superior colliculus, kan självständigt utföra visuella beräkningar som länge tillskrivits främst cortexen, enligt en PLOS Biology-studie. Arbetet tyder på att uppmärksamhetsstyrande mekanismer med rötter för över 500 miljoner år hjälper till att separera objekt från bakgrunder och framhäva iögonfallande detaljer.

Med 7-tesla fMRI och ett placeboprotokoll kartlade forskare vid University of Sydney hur den mänskliga hjärnstammen modulerar smärta efter kroppsregion. Studien, publicerad i Science den 28 augusti 2025, beskriver ett somatotopiskt system centrerat kring periaqueductal grå substans och rostral ventromedial medulla och föreslår vägar för lokaliserade, icke-opioida behandlingar.

Rapporterad av AI

En ny studie har visat att hjärnregioner som styr ansiktsuttryck hos makaker arbetar tillsammans på oväntade sätt och utmanar tidigare antaganden om deras arbetsfördelning. Forskare ledda av Geena Ianni vid University of Pennsylvania använde avancerade neurala inspelningar för att avslöja hur dessa gester kodas. Resultaten kan bana väg för framtida hjärna-datorgränssnitt som dekodar ansiktssignaler för patienter med neurologiska funktionsnedsättningar.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj