Forskare vid King's College London har utvecklat de första evidensbaserade kostriktlinjerna för att hantera kronisk förstoppning hos vuxna. Rekommendationerna framhäver kiwifrukter, rågbröd och mineralvatten som hjälpsamma, samtidigt som de ifrågasätter fördelarna med generella högfiber-dieter. Kosttillskott som psyllium, probiotika och magnesiumoxid visar också lovande resultat.
Kronisk förstoppning påverkar livskvalitet och sjukvårdskostnader, men tidigare råd fokuserade ofta förenklat på att öka fiber och vätska. Nu har experter skapat omfattande riktlinjer baserade på rigorös evidens, vilket markerar en övergång till mer riktade koststrategier.
Riktlinjerna, publicerade i Journal of Human Nutrition & Dietetics och Neurogastroenterology & Motility, har godkänts av British Dietetic Association. En expertpanel —inklusive dietister, en nutritionist, gastroenterolog, tarmfysiolog och allmänläkare— granskade data från över 75 kliniska prövningar med GRADE-ramverket för evidenskvalitet. Detta resulterade i 59 rekommendationer inom 12 nyckelområden, med betoning på mätbara utfall som avföringsfrekvens, konsistens, ansträngning och livskvalitet.
Viktiga fynd pekar på kiwifrukter, rågbröd och mineralrikt vatten för lindring, tillsammans med kosttillskott som psylliumfiber, vissa probiotika och magnesiumoxid. Däremot saknar populära metoder som högfiber-dieter och senn laxermedel tillräckligt vetenskapligt stöd specifikt för förstoppning.
Dr. Eirini Dimidi, huvudförfattare och lektor i näringsvetenskap vid King's College London, uppgav: "Kronisk förstoppning kan ha en enorm inverkan på någons vardagsliv. För första gången har vi gett vägledning om vilka kostmetoder som verkligen kan hjälpa, och vilka kostråd som saknar evidens. Att kunna förbättra detta tillstånd genom kostförändringar skulle tillåta människor att hantera sina symtom bättre själva och, förhoppningsvis, förbättra sin livskvalitet."
Hon tillade: "Att äta en högfiber-diet erbjuder många fördelar för den allmänna hälsan och har varit en standardrekommendation för förstoppning. Våra riktlinjer fann dock att det helt enkelt inte finns tillräckligt med evidens för att föreslå att det faktiskt fungerar specifikt för förstoppning. Istället avslöjar vår forskning några nya koststrategier som verkligen kan hjälpa patienter. Samtidigt behöver vi akut fler högkvalitativa prövningar för att stärka evidensen om vad som fungerar och vad som inte gör det."
Professor Kevin Whelan, huvudförfattare och professor i dietetik, noterade: "Denna nya vägledning markerar ett lovande steg mot att stärka hälso- och sjukvårdspersonal och deras patienter att hantera förstoppning genom kost. Det betyder att människor som lider av förstoppning världen över nu kan få uppdaterade råd baserade på den bästa tillgängliga evidensen för att förbättra sina symtom och välbefinnande. Med fortsatt forskning har det verklig potential att driva långsiktiga förbättringar i livskvalitet."
Riktlinjerna inkluderar ett kliniker-vänligt verktyg för global användning, som främjar personanpassad nutrition samtidigt som de efterlyser bättre forskning om omfattande kostmönster.