En ny rapport från EU:s klimatvetenskapliga råd ESABCC beskriver hur unionens matproduktion kan anpassas till klimatförändringar för att minska utsläpp och undvika matbrist. Klimatförändringarna orsakar redan stora förluster i jordbruket, särskilt i södra Europa. Åtgärder som torktåliga grödor och omriktade stöd föreslås för att hantera hoten.
Klimatförändringarna påverkar EU:s matproduktion hårt och leder till årliga förluster på cirka 300 miljarder kronor inom jordbruket, enligt en rapport publicerad den 11 mars 2026 av ESABCC. Rådet, som inrättades 2021 för att ge vetenskaplig vägledning mot klimatneutralitet till 2050, varnar för ökande konsekvenser med stigande temperaturer. I södra Europa har värmestress, torka och extremväder gjort jordbruksmark obrukbar på platser som delar av Grekland och Sicilien.
Lars J Nilsson, professor vid Lunds universitet och ESABCC-ledamot, säger: "De största hoten finns än så länge i södra Europa. Till exempel har man tvingats överge jordbruksmark i delar av Grekland och på Sicilien, som inte går att använda längre." I norra Europa kan högre temperaturer och koldioxidhalter ge snabbare grädtillväxt, men med lägre näringsvärde och fler skördeförluster från extrema väder.
Rapporten rekommenderar klimatanpassning genom lokalt anpassade åtgärder som torktåliga grödor, skuggande häckar, avrinningsområden för skyfall och effektivare vattenanvändning. För att minska utsläpp, som utgör 17 procent av EU:s totala, föreslås att subventioner omriktas från klimatintensiva aktiviteter som köttproduktion och torvmarkodling, vilka står för över hälften av jordbrukets utsläpp. Nilsson betonar: "Man måste ta bort de stora stöd som fortfarande betalas ut till verksamheter inom jordbruket som är direkt dåliga ur klimatsynpunkt."
Köttkonsumtionen bör minska för att nå klimatmålen, men betande boskap behövs för biologisk mångfald, och ersättning för ekosystemtjänster föreslås. Line Gordon, professor vid Stockholms universitet, kallar rapporten viktig: "Den visar tydligt att det krävs en omfattande omställning för att undvika allvarliga problem i framtiden. Prislappen för den omställningen är liten jämfört med vad det kommer att kosta annars." Omställningen ses som nödvändig för en robust jordbrukssektor och ökad livsmedelssäkerhet.
