Nya lagar påverkar svensk ekonomi 2026

Från 2026 införs flera nya lagar som påverkar hushållens ekonomi i Sverige. Sänkt moms på mat och dans, stärkt jobbskatteavdrag samt förändringar i tandvård och bolån är några exempel. Dessa regler syftar till att lätta på ekonomiska bördor för många.

Sveriges regering har godkänt en rad förändringar som träder i kraft under 2026 och påverkar ekonomin på flera områden. Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent, en sänkning som gäller fram till 31 december 2027. Jobbskatteavdraget stärks från 1 januari, vilket innebär en skattelättnad på cirka 400 kronor per månad för en genomsnittlig lön.

För personer som fyller 67 år under 2026 och äldre blir tandvården billigare efter nyår. Staten täcker 90 procent av kostnaderna för ingrepp som lagningar och rotfyllningar genom en ny tandvårdsersättning. Pensionärer över 66 år får ett förhöjt grundavdrag, vilket sänker skatten med runt 150 kronor i månaden för en genomsnittlig pension.

Skattefritt sparande på ISK och kapitalförsäkring höjs från 150 000 till 300 000 kronor per person. Ränteavdraget för blancolån slopas, en förändring som berör 5,8 miljoner personer enligt Skatteverket. Bostadsbidragets kostnadsgräns höjs för barnfamiljer med höga boendekostnader.

Amorteringskravet för bolån tas bort den 1 april, och bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, även om riksdagen ännu inte fattat slutligt beslut. Momsen på danstillställningar sänks från 25 till 6 procent den 1 juli. I rättsväsendet höjs minimistraffet till en månad, och villkorlig frigivning sker tidigast efter tre fjärdedelar av straffet för domar på minst sex år.

Återvandringsbidraget för skyddade invandrare höjs till 350 000 kronor per vuxen. Uranbrytning blir tillåten igen, men kommuner kan använda veto.

Relaterade artiklar

Diverse foreign-born caregivers supporting elderly patients in a Swedish care facility, with chart showing their growing role in welfare work.
Bild genererad av AI

Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Invandrad arbetskraft bär en allt större del av välfärden i Sverige, särskilt inom äldreomsorgen. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har antalet utrikes födda kommunalt och regionalt anställda ökat kraftigt de senaste tio åren. Andelen har stigit från 13 till 22 procent i kommunerna och från 14 till 20 procent i regionerna.

Riksdagen har beslutat att sänka momsen på livsmedel från 12 till 6 procent från 1 april 2026 till 31 december 2027 för att stärka hushållens ekonomi. Förändringen träder i kraft idag. I Örebro uttrycker matshoppare blandade känslor inför sänkningen.

Rapporterad av AI

Den 1 april sänks matmomsen i Sverige från 12 till 6 procent. Butiker som Ica Maxi i Bromma förbereder sig intensivt genom att byta prislappar på tusentals varor inför påskhandeln. Handlaren Gustav Johansson varnar för möjliga kundruscher.

Following the December 19 announcement of plans for an economic emergency decree, the Colombian government of Gustavo Petro on December 31 issued the tax package via Decree 1390, targeting 11 trillion pesos to address a 16.3 trillion fiscal deficit after Congress rejected reforms. Finance Minister Germán Ávila noted it covers much but not all 2026 needs, impacting liquor, cigarettes, patrimony, finance, and imports.

Rapporterad av AI

Spain's economy is projected to grow 2.2% in 2026 per the Bank of Spain, with inflation at 2.1%, but households will face rises in food, housing, electricity, and other costs. While the price increase pace slows from 2025, immigration and EU funds will boost consumption. Experts note the growing gap between macroeconomic optimism and families' views on their purchasing power.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar presenterade på torsdagskvällen ett förslag om en ny skatt på Sveriges superrika under ett tal i Uppsala. Partiet pekar ut miljardärer som huvudmotståndare inför valet 2026 och vill att en utredning ska forma skatten. Förslaget syftar till att få de rikaste att bidra mer till välfärden.

Rapporterad av AI

Den 1 april höjs bolånetaket till 90 procent, men tilläggslån efter köp begränsas till 80 procent av bostadens värde. Två bostadsekonomiska experter varnar för att detta drabbar unga, låginkomsttagare och familjer som behöver renovera sina hem. Reglerna riskerar att skapa diskriminering och hindra nödvändiga underhållsåtgärder.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj