Den svenska regeringen går vidare med en stor straffreform som inkluderar dubbla straff för brott kopplade till kriminella nätverk, med ikraftträdande planerat till sommaren. Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver det som den största reformen i modern tid, men forskare varnar för att det saknas bevis för effekt och att det blir kostsamt.
Den svenska regeringen, ledd av justitieminister Gunnar Strömmer (M), presenterar en omfattande straffreform som en del av Tidöavtalet. Reformen inkluderar straffskärpningar för ett femtiotal brott, men den mest betydande förändringen är förslaget om dubbla straff för gängrelaterade brott. Dessa straff ska gälla brott med samband till kriminella nätverk, inklusive sprängningar, skjutningar, narkotikaförsäljning, bedrägerier och brott mot välfärdssystemet.
Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, förklarar: "Bestämmelsen slår brett och kommer att träffa allt från sprängningar, skjutningar, narkotikaförsäljningar, bedrägerier och brott som riktar sig mot välfärdssystemet." Som utgångspunkt dubbleras straffen, men nivån kan variera beroende på personens koppling till gruppen. Exempelvis kan en serie grova bedrägerier i gängkontext ge sex års fängelse istället för tre, och innehav av ett skarpladdat vapen åtta år istället för fyra. Reglerna ska omfatta både organiserad brottslighet och löst sammansatta nätverk, inklusive utomstående som utför uppdrag.
Vinge tillägger: "Det handlar inte om att man först ska bedöma om en person är gängkriminell, utan det man tittar på är det specifika brottet och om det har begåtts i en organiserad kontext."
Ytterligare förändringar inkluderar livstidsstraff för upprepade grova våldtäkter, samt för synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt mot barn. Strömmer betonar ett skifte i perspektiv: "Den här stora omläggningen utgår från ett viktigt perspektivskifte – från ett alltför ensidigt fokus på gärningsmannen till ett tydligare fokus på brottsoffer och samhällets behov av att skydda sig mot allvarlig brottslighet." Han tillägger: "Enkelt uttryckt så vill vi att brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute."
Regeringen vill att lagarna träder i kraft den 3 juli i år, trots att den ursprungliga utredningen från rikspolischef Petra Lundh pekade på 2028. Strömmer säger: "Vi bedömer att det kan göras på ett sånt sätt att Kriminalvårdens utbyggnad matchar det här."
Kritik kommer från den danska kriminologen David Sausdal, som ifrågasätter effektiviteten: "Det finns inga bevis för att åtgärden har effekt." Han varnar: "Det kostar exceptionellt mycket och man får inte mycket för pengarna."
Reformen inkluderar också hårdare bedömning av flerfaldig brottslighet och skärpta häktningsregler.
