Studie kopplar munhålans mikrobiom till risker för fetma och diabetes

Forskare har upptäckt kopplingar mellan mikrober i munnen och metabola tillstånd som fetma, prediabetes och fettlever. Studien analyserade munskrapsprover från över 9 000 deltagare med hjälp av avancerad sekvenseringsteknik. Experter menar att dessa fynd kan leda till enkla screeningmetoder baserade på munskrap.

En storskalig studie av Imran Razzak vid Mohamed bin Zayed University of Artificial Intelligence i Abu Dhabi undersökte munskrapsprover från 9 431 deltagare i Human Phenotype Project. Teamet använde helmetagenomisk sekvensering för att kartlägga mikrobiellt DNA och kopplade specifika bakterier och deras signalvägar till 44 metabola egenskaper, inklusive leverfett, blodsockernivåer och visceralt fett. Dessa egenskaper relaterar till högt blodtryck, prediabetes, fetma och fettlever, enligt resultaten som publicerats på bioRxiv med DOI: 10.1101/2025.10.28.685004. Preprint-studien publicerades före dagens datum, 2026-05-01, och presenterar forskningen som aktuella upptäckter. Lindsey Edwards vid King’s College London, som inte var involverad i studien, beskrev den som ”ett av de mest ambitiösa försöken hittills att kartlägga hur munhålans mikrobiom speglar metabol hälsa i flera organsystem.” Bakterier som Streptococcus parasanguinis och Oribacterium sinus visade högre förekomst hos personer med förhöjt kroppsmasseindex och kroppsfett, vilket stämmer överens med tidigare arbete av Aashish Jha vid New York University Abu Dhabi. Mikrobiella funktioner som polyaminbiosyntes korrelerade med sämre levervärden och glukoskontroll, medan signalvägar för ceramidnedbrytning kopplades till försämrat blodsocker. Razzak konstaterade: ”de är trovärdiga spår för framtida mekanistiskt arbete”, och framförde hypotesen att munhålans mikrobiom kan bidra aktivt till metabol sjukdom snarare än att bara indikera den. Jha föreslog mekanismer som att bakteriella produkter tar sig in i blodomloppet via inflammerat tandkött, sätter sig i tarmen eller påverkar blodsocker och kärlhälsa. Sambanden kvarstod efter justering för faktorer som tandköttssjukdomar, ålder, kön, rökning och kost. Edwards kallade potentialen hos munskrap för att upptäcka risker för ”övertygande”, mitt i ökningen av metabola störningar, även om Razzak och andra betonade behovet av ytterligare validering i diversifierade populationer och kliniska miljöer.

Relaterade artiklar

Illustration of laboratory mice demonstrating effects of a sucrose-free diet on glucose tolerance and gut health.
Bild genererad av AI

Mice on sucrose-free low-fat diet showed impaired glucose control and gut inflammation, researchers report

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Eliminating sucrose from a low-fat diet worsened glucose tolerance and altered the gut microbiome in mice over 16 weeks, according to results presented on Saturday, June 13, 2026, at ENDO 2026, the Endocrine Society’s annual meeting in Chicago.

Researchers at APC Microbiome Ireland at University College Cork report that early-life exposure to a high-fat, high-sugar diet altered feeding behavior and appetite-related brain pathways in mice into adulthood, even after the animals returned to a standard diet and normal body weight. The team also found that a specific Bifidobacterium strain and a prebiotic fiber mix helped mitigate some of these long-term effects.

Rapporterad av AI Faktagranskad

Researchers reported at Digestive Disease Week (DDW) 2026 that older mice given fecal microbiota transplants made from their own preserved, younger-age stool samples showed less liver inflammation and injury—and none developed liver cancer in the experiment.

Researchers led by Helmholtz Munich report that some gut-dwelling bacteria — including strains not typically considered harmful — possess syringe-like molecular machinery that can deliver bacterial proteins into human cells, affecting immune and metabolic signaling. The work also links these bacterial “effector” genes to Crohn’s disease–associated microbiome patterns, though the authors say more studies are needed to determine how the mechanism influences disease.

Rapporterad av AI

Scientists at the University of Southern Denmark and Odense University Hospital have identified a previously unknown virus inside the common gut bacterium Bacteroides fragilis that appears more frequently in people with colorectal cancer. The finding, detailed by lead researcher Flemming Damgaard, resolves a long-standing paradox since the bacterium is also present in healthy individuals. While the link is strong, the virus's role in causing cancer remains unproven.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj