Omkring 65 procent av Saturnus måne Titan består av enhetliga, platta slätter som sannolikt är täckta av upp till en meter fluffigt, organiskt material från atmosfären. Forskare som har analyserat radardata från NASA:s rymdsond Cassini föreslår en ytmodell med två lager. Detta fynd kan ge viktig information för framtida expeditioner till den disiga månen.
Saturnus största måne, Titan, har vidsträckta områden med märkligt slät terräng som täcker ungefär 65 procent av dess yta. En ny analys av radarobservationer från rymdsonden Cassini, som kretsade kring Saturnus mellan 2004 och 2017, visar att dessa slätter är täckta av ett poröst lager av organiska partiklar som fallit från Titans tjocka, disiga atmosfär likt snö, enligt Alexander Hayes vid Cornell University och hans kollegor. Lagret, som kan vara mellan några centimeter och en meter tjockt, vilar ovanpå en hårdare mark och har formats av regn, vind och erosion över tid. Hayes påpekade att standardmodeller för radar som används för himlakroppar som jordens måne eller Venus inte fungerar på Titan. ”Titan är något helt annat när det gäller ytans radarspridningsegenskaper”, sade han. Radarvågorna studsade på ett sätt som stämmer överens med ett mjukt hölje med låg densitet över fast terräng, där organiskt material från atmosfären packats efter att ha fallit ner. Upptäckten bidrar till förståelsen av Titans dynamiska väder och ytans utveckling. NASA:s Dragonfly-uppdrag, som planeras att skjutas upp 2028 och nå målet 2034, kommer att mäta dessa lager direkt, vilket är avgörande för att utforma framtida landare på månen. Forskningen publiceras i Journal of Geophysical Research: Planets.