Levande celler kan kanske generera elektricitet från membranrörelser

Forskare har föreslagit en teoretisk modell som förklarar hur levande celler kan producera egna elektriska signaler genom små rörelser i sina membran. Denna mekanism, driven av aktiva molekylära processer, kan efterlikna neuronell aktivitet och påverka jontransport. Resultaten kan inspirera bioinspirerade material och fördjupa förståelsen av cellulära funktioner.

Forskare ledda av Pradeep Sharma har utvecklat ett matematiskt ramverk som tyder på att cellmembranets ständiga mikroskopiska rörelser genererar elektriska effekter. Cellmembranet, en tunn och flexibel barriär som omger varje levande cell, omformas dynamiskt när proteiner inuti cellen ändrar form, interagerar med molekyler och utför reaktioner som ATP-hydrolys för att frigöra energi. Dessa aktiviteter får membranet att böjas, böljas och fluktuera, vilket utlöser flexoelektricitet – ett fenomen där materialdeformation producerar spänning.

Modellen förutspår att dessa rörelser skapar elektriska skillnader över membranet, upp till 90 millivolt – nivåer som är jämförbara med de i avfyrade neuroner. Spänningsförändringar sker inom millisekunder, i linje med tidpunkten och formen på neuronala aktionspotentialer. Detta antyder att sådana fysikaliska principer kan bidra till nervcellskommunikation.

Ramverket indikerar vidare att dessa spänningar kan driva jonrörelser mot naturliga elektrokemiska gradienter. Joner, laddade atomer som är essentiella för signalering och cellbalans, kan transporteras aktivt baserat på membranets töjbarhet och respons på elektriska fält. Jonflödets riktning och laddning beror på dessa egenskaper.

Genom att utöka idén föreslår forskarna att tillämpa modellen på vävnader, där koordinerad membranaktivitet kan producera större elektriska mönster. Denna mekanism ger en fysikalisk grund för sensorisk perception, neuronavfyrning och intern energiskörd i celler. Den har också potential att koppla neurovetenskap med design av bioinspirerade, elektriskt responsiva material som efterliknar levande vävnader.

Studien publiceras i PNAS Nexus, volym 4, nummer 12, i december 2025.

Relaterade artiklar

Illustration of mitochondria transferring from glia to neurons to reduce nerve pain in neuropathy models.
Bild genererad av AI

Duke-led Nature study links glia-to-neuron mitochondria transfer to reduced nerve pain in neuropathy models

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Duke University researchers report that boosting the transfer of healthy mitochondria from support cells to sensory neurons reduced pain-like behaviors in mouse models of diabetic and chemotherapy-related peripheral neuropathy, an approach they say could address a root driver of nerve pain rather than simply blocking pain signals.

A new theory from scientists at Cold Spring Harbor Laboratory suggests that brain cells use their cellular family tree to organize into a complex organ. The model explains how a single starting cell can form a brain with roughly 170 billion precisely positioned neurons.

Rapporterad av AI

Researchers at Dongguk University in Seoul have developed a magnetically controlled switch for turning on genes inside cells, as detailed in a recent Cell paper. The technique uses a specific electromagnetic signal to activate genes in mice and human cells. Critics, however, question the plausibility of the results and point to potential flaws in the study.

A new study shows that water confined in tiny spaces is not inherently more reactive than bulk water. Instead, high pressures that develop naturally inside the spaces explain most observed changes in chemistry.

Rapporterad av AI

Researchers have found a way to alter the direction of energy flow in turbulence, challenging a theory established in 1941. The work, conducted at the University of Pittsburgh with Italian collaborators, was published in Science Advances in 2025.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj