Ny forskning visar att ormbunkssavanner bidrog till omfattande skogsbränder i nordvästra Europa under massutdöendet i slutet av trias för 201 miljoner år sedan. Studien kopplar stigande temperaturer och skogsdöd till en utdragen period av brandaktivitet som understöddes av växterna själva. Resultaten publicerades den 21 juli i Nature Geoscience.
Ett internationellt team lett av geologer vid Universitetet i Utrecht har undersökt sediment från fyra borrkärnor, däribland en 640 meter lång kärna från Storbritannien. Forskarna mätte fossilt träkol, polycykliska aromatiska kolväten samt ett nytt index för palynomorf mörkhet (Palynomorph Darkness Index) för att spåra forntida brandaktivitet.
Data visade en kraftig ökning av skogsbränder som sammanföll med spridningen av ormbunkar efter att skogar kollapsat på grund av vulkanutbrott och en global uppvärmning på 5 till 10 grader Celsius. Ormbunkar växte snabbt tillbaka från sina rotsystem efter bränder, vilket skapade bränsle för upprepade bränder under en period som uppskattas till mellan 40 000 och 300 000 år.
"Ormbunkar svarade på och levererade det bränsle som eldade på flammorna, vilket utlöste upprepade massiva skogsbränder", säger dr Bas van de Schootbrugge vid Universitetet i Utrecht. Studien antyder att kombinationen av klimatförändringar, avskogning och opportunistiska arter skapade förutsättningar för en långvarig miljömässig stress.