Forskare vid Lunds universitet i Sverige har skapat en cellfri broskscaffold som vägleder kroppen att reparera skadat ben. Innovationen, som testats framgångsrikt i djurmodeller, undviker starka immunreaktioner och erbjuder ett universellt alternativ till patientanpassade transplantat. Planer pågår för att testa den i kliniska prövningar på människor.
Ben- och skelettskador leder ofta till långvarig funktionsnedsättning världen över, särskilt i samband med cancerbehandling, allvarliga ledsjukdomar som reumatoid artrit och artros, eller allvarliga infektioner. När stora benssegment skadas kan kroppen inte reparera dem naturligt, vilket kräver transplantat. Varje år genomgår mer än två miljoner människor bentransplantationsingrepp globalt. Traditionella metoder bygger på patientens egna vävnad eller celler, vilka är dyra, tidskrävande och fysiskt påfrestande. De driver också upp sjukvårdskostnaderna. För att åtgärda dessa problem har forskare vid Lunds universitet utformat en broskscaffold genom decellerisering: de odlade broskvävnad i laboratoriet och tog bort alla levande celler, samtidigt som de bevarade den extracellulära matrisen. Denna matris ger strukturellt stöd och naturliga tillväxtfaktorer som signalerar till kroppen att återuppbygga ben. Placerad vid skadeplatsen fungerar scaffolden som en mall för regenerering utan att utlösa betydande immunreaktioner. I djurstudier reparerade den effektivt stora benskador. „Patientanpassade transplantat är både kostsamma och tidskrävande och lyckas inte alltid. Ett universellt tillvägagångssätt inom vävnadsengineering, med en reproducerbar tillverkningsprocess, erbjuder stora fördelar,“ säger Alejandro Garcia Garcia, biträdande forskare i molekylär skelettbiologi vid Lunds universitet. Scaffolden använder stabila cellinjer för enhetlig produktion, vilket ger möjlighet till „off-the-shelf“-tillgänglighet. Den kan tillverkas i förväg, lagras och användas på patienter utan anpassning. „Broskstrukturen vi har utvecklat baseras på stabila, väldefinierade och reproducerbara cellinjer, och kan stimulera benbildning utan att utlösa starka immunreaktioner. Vi visar att det är möjligt att skapa en färdig... transplantat som... kan reparera stora benskador,“ förklarade Paul Bourgine, studiens huvudforskare och docent vid Lunds universitet. Framtida arbete kommer att standardisera massproduktion och förbereda för etiska och regulatoriska godkännanden. Inledande humana prövningar kan riktas mot allvarliga skador i långa ben i armar och ben.
