Forskare upptäcker metaboliska enzymer på människans DNA i cellkärnan

En ny studie har avslöjat över 200 metaboliska enzymer som är direkt fästa vid människans DNA inuti cellkärnan, vilket utmanar traditionella syner på cellprocesser. Dessa enzymer bildar unika mönster i olika vävnader och cancerformer, beskrivna som ett 'nukleärt metaboliskt fingeravtryck'. Upptäckten tyder på kopplingar mellan metabolism och genreglering som kan påverka cancerns utveckling och behandling.

Forskare har identifierat mer än 200 metaboliska enzymer som är bundna till kromatin, DNA:s förpackning, inne i människans cellkärna. Detta fynd, publicerat i Nature Communications den 9 mars 2026, visar att enzymer som vanligtvis är förknippade med energiproduktion i mitokondrierna finns i kärnan i olika celltyper. Forskarteamet, ledd av Dr. Sara Sdelci vid Centre for Genomic Regulation, använde en teknik för att isolera proteiner fästa vid kromatin. De analyserade 44 cancercellinjer och 10 friska celltyper från tio vävnader. Ungefär 7 procent av de kromatinbundna proteinerna var metaboliska enzymer, vilket indikerar en potentiell 'minimetabolism' i kärnan. Mönstren av dessa enzymer varierar beroende på vävnad och cancertyper. Till exempel var enzymer involverade i oxidativ fosforylering, en nyckelprocess för energiproduktion, vanliga i bröstcancerceller men frånvarande i lungcancerceller. Denna trend höll i prover från patienters tumörer, vilket belyser vävnadsspecifik nukleär metabolism. „Vi har behandlat metabolism och genomreglering som två separata universum, men vårt arbete tyder på att de kommunicerar med varandra, och cancerceller kan utnyttja dessa samtal för att överleva“, sade Dr. Savvas Kourtis, studiens försteförfattare. Experiment visade att vissa enzymer, såsom de för DNA-syntes och -reparation, klumpar ihop sig nära skadat kromatin för att hjälpa till med genomreparation. Enzymet IMPDH2 stödjer till exempel genomstabilitet när det befinner sig i kärnan men påverkar olika vägar i cytokoplasm. „Många av dessa enzymer syntetiserar essentiella byggstenar för livet, och deras nukleära lokalisation är förknippad med DNA-reparation“, noterade Dr. Sdelci. „Deras närvaro i kärnan kan därför direkt påverka hur cancerceller svarar på genotoxisk stress, ett kännetecken för många kemoterapeutiska behandlingar.“ Studien väcker frågor om hur stora enzymer kan ta sig in i kärnan trots storleksbegränsningar vid kärnporerna, och om alla observerade enzymer är aktiva där. Forskare föreslår att denna nukleära metabolism kan förklara de varierande svaren hos cancer på terapier som riktar sig mot metabolism eller DNA-reparation, vilket potentiellt kan vägleda framtida diagnostik och behandlingar.

Relaterade artiklar

Scientific illustration depicting mitochondrial 'pearling' process evenly spacing mtDNA nucleoids via calcium influx.
Bild genererad av AI

EPFL study links mitochondrial “pearling” to the even spacing of mtDNA nucleoids

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Scientists at EPFL report that a transient shape change in mitochondria—known as “pearling,” in which the organelle briefly forms bead-like constrictions—can redistribute clusters of mitochondrial DNA (mtDNA) into more evenly spaced nucleoids. The work, published April 2, 2026 in Science, suggests the process is triggered by calcium influx into mitochondria and may help explain how cells maintain robust mtDNA organization, a feature implicated in a range of mitochondrial-related disorders.

Scientists at Johns Hopkins Medicine have pinpointed the gene KLF5 as a key driver of pancreatic cancer metastasis through epigenetic changes rather than DNA mutations. Using CRISPR technology, researchers found that KLF5 promotes tumor growth and invasion by altering DNA packaging and activating other cancer-related genes. The findings, published in Molecular Cancer, suggest potential new treatment targets.

Rapporterad av AI

Researchers have discovered that DNA in newly fertilized eggs forms a structured 3D scaffold before the genome activates, challenging long-held assumptions. Using a new technique called Pico-C, scientists mapped this organization in fruit fly embryos. A related study shows that disrupting this structure in human cells triggers an immune response as if under viral attack.

Researchers say they have identified a cellular mechanism that may help explain why PARP inhibitors can affect tumor cells unevenly: in lab-grown slices of human ovarian tumors, some of these drugs accumulated inside lysosomes, forming slow-release stores that created patchy drug distribution across tissue and even between neighboring cells. The findings were reported in a 2026 paper in Nature Communications.

Rapporterad av AI

Researchers have discovered why polyamines, compounds promoted for anti-aging benefits, may also promote cancer growth. The study shows that these molecules activate different proteins in healthy versus cancerous cells, leading to contrasting effects. Led by experts at Tokyo University of Science, the findings were published in the Journal of Biological Chemistry.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj