Sveriges regering satsar över 100 miljoner kronor på elmopeder i Ghana för att nå nationella klimatmål, men satsningen möter hård kritik från partiledare och experter efter Aftonbladets granskning. Kritiken rör kopplingar till ryska intressen, bristande effekt på utsläpp och subventioner till privata bolag. Flera ledare kallar projektet absurt och en felprioritering.
Regeringen har avsatt 109 miljoner kronor för att introducera 48 500 elmopeder i Ghana, med syfte att minska utsläppen med 250 000 ton koldioxid och därmed kompensera svenska utsläpp. Projektet drivs via ett schweiziskt konsultbolag som samarbetar med Solar Taxi i Ghana, men Aftonbladets granskning visar förseningar: på produktionsplatsen finns endast ett skjul och fem isärskruvade fordon.
Partiledare uttrycker stark kritik inför en debatt i SVT. Centerpartiets Anna-Karin Hatt säger: 'Vi ska inte ägna oss åt nån form av klimatkolonialism', och betonar behovet av inhemska åtgärder. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson kallar det 'en av de många absurda effekterna av klimatmålen' och 'helt absurt'. Miljöpartiets Daniel Helldén ifrågasätter ryska kopplingar och beskriver satsningen som 'en bluff'. Socialdemokraternas Magdalena Andersson vill se närmare granskning, medan vice statsminister Ebba Busch hänvisar till löpande uppföljningar.
Experter pekar på flera problem. Endast sju laddstationer finns i Accra, där elen till 60 procent kommer från fossila bränslen. Mopeder är förbeställda av Bolt och Yango, där Yango har täta band till det ryska Yandex, ägt av investerare med Kreml-kopplingar och Lukoil. Forskaren Benedict Probst varnar: 'Vi måste se bortom de direkta mottagarna och förstå vart pengarna verkligen flödar.' Khaled Diab från Carbon Market Watch kritiserar bristen på additionalitet: projektet subventionerar privata vinster istället för verkliga utsläppsminskningar.
Ytterligare experter som John Hassler och Wim Carton ifrågasätter systemets trovärdighet, med hänvisning till Parisavtalet och tidigare misslyckade kolkrediter. Ghanas nationella elfordonsprogram och attraktiv avkastning på 21 procent utan stöd gör additionaliteten tveksam.
