Astronomer har identifierat 45 steniga exoplaneter i beboeliga zoner

Ett team lett av professor Lisa Kaltenegger vid Cornell University har identifierat 45 steniga exoplaneter i stjärnors beboeliga zoner, där flytande vatten kan existera. Forskningen, som bygger på data från ESA:s Gaia-uppdrag och NASA:s Exoplanet Archive, lyfter fram primära mål i sökandet efter utomjordiskt liv. Studien, som publicerats i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, noterar även 24 ytterligare kandidater i en striktare beboelig zon.

Professor Lisa Kaltenegger, chef för Carl Sagan Institute vid Cornell University, och hennes forskarlag, inklusive studenter på grundnivå, analyserade data från Europeiska rymdorganisationens Gaia-uppdrag och NASA:s Exoplanet Archive. Av över 6 000 bekräftade exoplaneter valde de ut 45 steniga världar i den beboeliga zonen – ett område runt stjärnor där förhållandena kan tillåta flytande vatten på en planets yta, vilket är avgörande för liv så som vi känner det på jorden. Ytterligare 24 planeter ryms inom en mer konservativ tredimensionell beboelig zon som tar hänsyn till snävare värmetoleranser. Resultaten presenteras i artikeln 'Probing the limits of habitability: a catalogue of rocky exoplanets in the habitable zone', publicerad i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. Kaltenegger kopplade arbetet till filmen Project Hail Mary och uttalade: 'Vår artikel avslöjar var man bör resa för att hitta liv om vi någonsin skulle bygga ett 'Hail Mary'-rymdskepp.' Lovande närliggande mål inkluderar planeter i TRAPPIST-1-systemet – d, e, f och g – cirka 40 ljusår bort, LHS 1140 b på 48 ljusårs avstånd, Proxima Centauri b samt TOI-715 b. Flera tar emot stjärnenergi som liknar jordens, såsom TRAPPIST-1 e och Kepler-442 b. Listan innehåller även världar med elliptiska banor för att testa gränserna för beboelighet, som K2-239 d och TRAPPIST-1 g. Medförfattaren Gillis Lowry, numera vid San Francisco State University, sade: 'Att identifiera var man ska leta är det första viktiga steget.' Lucas Lawrence vid universitetet i Padua tillade att katalogen möjliggör effektiva sökningar. Abigail Bohl betonade vikten av att använda Venus, jorden och Mars som riktmärken för atmosfärer och energinivåer. Dessa mål är observerbara med teleskop som James Webb-teleskopet, där TRAPPIST-1 e och TOI-715 b ses som högsta prioritet.

Relaterade artiklar

Artistic rendering of the James Webb Space Telescope observing the atmosphere-shrouded molten super-Earth TOI-561 b near its host star.
Bild genererad av AI

Webb-teleskopet upptäcker atmosfär på den smälta superjorden TOI-561 b

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

NASA:s James Webb-teleskop har detekterat tecken på en tjock atmosfär på den ultravarma exoplaneten TOI-561 b, vilket utmanar antaganden om sådana världar. Denna stenplanet, som går i omloppsbana kring sin stjärna på under 11 timmar, uppvisar lägre temperaturer och densitet än förväntat, vilket tyder på ett gasskikt ovanpå ett magmahav. Upptäckterna, som publicerades den 11 december, belyser hur intensiv strålning kanske inte blåser bort alla atmosfärer från små planeter som ligger nära sina stjärnor.

Astronomer med hjälp av NASAs James Webb-rymdteleskop har upptäckt svaga metansignaler runt den jordstora exoplaneten TRAPPIST-1e, men ny analys tyder på att de kan komma från värdstjärnan snarare än planeten. Belägen 39 ljusår bort i den beboeliga zonen kring en röd dvärg stjärna förblir TRAPPIST-1e ett nyckelobjekt för potentiella tecken på beboelighet. Forskare efterlyser mer data för att bekräfta om planeten har någon atmosfär alls.

Rapporterad av AI

Astronomer har identifierat ett fyrplanetssystem runt den röda dvärgen LHS 1903 där den yttre planeten är stenig, vilket utmanar typiska bildningsmönster. Denna upptäckt, ledd av forskare från McMaster University och University of Warwick, ifrågasätter etablerade teorier om hur planeter utvecklas. Observationer från rymdteleskop och markbaserade teleskop avslöjade den oväntade sammansättningen hos den avlägsna världen.

Forskare har pekat ut en region på Mars där vattenis ligger precis under ytan, potentiellt idealisk för framtida bemannade uppdrag. Platsen i Amazonis Planitia balanserar solljus för energi med kalla temperaturer för att bevara isen. Upptäckten kan stödja astronauternas behov av vatten, syre och bränsle utan att förlita sig på försörjning från jorden.

Rapporterad av AI

Astronomer har genomfört en grundlig sökning efter radiosignaler från exoplaneten K2-18b, en potentiell vattenvärld 124 ljusår bort, men inte upptäckt några som indikerar avancerat liv. Planeten väckte tidigare intresse på grund av möjliga atmosfäriska tecken på liv, även om dessa påståenden senare ifrågasattes. Denna senaste insats använde kraftfulla teleskop för att skanna efter sändningar liknande jordens.

Ny forskning tyder på att saltig, näringsrik is på Europa kan sjunka genom månens istäcke för att mata dess dolda hav, och potentiellt stödja liv. Geofysiker vid Washington State University använde datorsimuleringar för att visa processen, inspirerad av jordens skorpedelaminering. Resultaten adresserar en nyckelutmaning för beboelighet på Jupitermånen.

Rapporterad av AI

Forskare från universitetet i Basel, ETH Zürich och Europeiska rymdorganisationen (ESA) har testat en fyrbent robot utrustad med en robotarm för att effektivare kunna utforska planetytor. Roboten navigerade autonomt i stenig terräng, identifierade mål och samlade in data snabbare än traditionella människostyrda metoder. Resultaten, som publicerades denna vecka, tyder på att tekniken skulle kunna påskynda prospektering av resurser och sökandet efter livstecken på månen och Mars.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj