Nedslagsplatsen Chicxulub förblev varm i 8 miljoner år

Chicxulub-asteroidnedslaget som avslutade dinosauriernas era lämnade platsen i nuvarande Mexiko tillräckligt varm för att upprätthålla mikrobiellt liv under jorden i minst 8 miljoner år. En ny analys av borrkärnor visar att det hydrotermiska systemet varade betydligt längre än vad tidigare uppskattningar antytt.

Den 15 kilometer breda asteroiden slog ner för 66 miljoner år sedan och smälte cirka 10 000 kubikkilometer sten. Havsvatten blandades med det smälta materialet och bildade ett poröst hydrotermiskt system som sträckte sig flera kilometer under markytan. Forskare ledda av Annemarie Pickersgill vid University of Glasgow borrade en kilometer ner i kratern och daterade mineraler med hjälp av argonisotoper. Åldrarna sträckte sig från nedslagstidpunkten till för cirka 58 miljoner år sedan, vilket indikerar att hydrotermisk aktivitet pågick i 8 miljoner år. Svavelisotoper i borrkärnorna pekar också på mikrobiellt liv som återhämtade sig snabbt inom systemet. Chris Kirkland från Curtin University säger att resultaten visar att stora nedslag kan skapa långlivade underjordiska livsmiljöer istället för att bara förstöra miljöer. Resultaten antyder att nedslagskratrar på det tidiga jorden kan ha erbjudit utdragna fristäder för liv, och att liknande system kan ha existerat på andra planeter.

Relaterade artiklar

Nya datormodeller tyder på att forntida asteroidnedslag skapade enorma underjordiska hydrotermiska system på den tidiga jorden. Dessa miljöer kan ha främjat de kemiska processer som krävdes för att liv skulle uppstå. Forskare från Southwest Research Institute ledde studien.

Rapporterad av AI

Forskare har fastställt att en sällsynt CO-kondritmeteorit slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, vilket orsakade massutdöendet som utplånade de icke-fågelartade dinosaurierna.

Forskare har upptäckt spår av järn-60 i upp till 80 000 år gammal antarktisk is, vilket visar att solsystemet rör sig genom material från en uråldrig stjärnexplosion. Resultaten kommer från en studie publicerad i Physical Review Letters och pekar ut det lokala interstellära molnet som källan till den radioaktiva isotopen.

Rapporterad av AI

Ett urval av stora frukter och frön som bevarats i vulkanisk aska för nästan 75 miljoner år sedan tyder på att blomväxter var både mångfaldiga och utbredda under dinosauriernas era.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj