Forskare vid La Trobe University säger att döende celler kan lämna kvar en restprodukt innehållande nyidentifierade extracellulära vesiklar som hjälper till att styra immunförsvarets städning, men laboratorieförsök tyder på att influensavirus också kan använda vesiklarna för att sprida sig.
Forskare vid La Trobe University rapporterar att de har identifierat ett tidigare okänt steg i celldödsprocessen där döende celler lämnar kvar en restprodukt som de kallar för ”dödens fotspår”. Enligt teamet innehåller denna restprodukt en nybeskriven typ av extracellulär vesikel, kallad FOOD-derived apoptotic extracellular vesicles eller F-ApoEVs, som stannar kvar på platsen där cellen dör och kan hjälpa till att vägleda immunceller att städa upp cellrester.
Resultaten har publicerats i Nature Communications. Forskningen leddes av doktoranden Stephanie Rutter vid professor Ivan Poons laboratorium på La Trobe Institute for Molecular Science.
I laboratorieförsök med influensainfekterade celler upptäckte forskarna att viruspartiklar kunde gömma sig inuti F-ApoEVs, en mekanism som teamet menar potentiellt kan tillåta infektionen att sprida sig till närliggande celler samtidigt som de förblir dolda under kroppens normala städprocess.
Poon menar att arbetet tyder på att cellfragmentering under programmerad celldöd är mer komplex och organiserad än man tidigare trott, och att det skulle kunna peka mot framtida behandlingsstrategier som bättre stöder immunförsvarets städarbete. Rutter förklarar att studien belyser hur döda cellrester normalt avlägsnas för att minska inflammation och risken för autoimmuna sjukdomar—inklusive tillstånd som systemisk lupus erythematosus—och att teamet inte förväntade sig att virus skulle kunna dra nytta av samma process.
Studiens medledare, Dr. Georgia Atkin-Smith vid Walter and Eliza Hall Institute of Medical Research (WEHI), säger att resultaten indikerar att döende celler kan fortsätta att signalera till immunsystemet efter döden på sätt som kan påverka immunfunktionen.
La Trobe University uppger att projektet involverade forskare från universitetets Research Centre for Extracellular Vesicles, La Trobe Institute for Molecular Science samt School of Agriculture, Biomedicine and Environment, och genomfördes i samarbete med forskare vid WEHI och Toronto Metropolitan University i Kanada. Teamet säger att upptäckten i slutändan kan förbättra förståelsen av både infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar, även om resultaten baseras på laboratorieobservationer och ytterligare forskning krävs för att fastställa hur processen fungerar i levande organismer och vid sjukdomstillstånd.
