Virus utvecklas annorlunda i rymdens mikrogravitation

Forskare har upptäckt att virus som infekterar bakterier som skickats till Internationella rymdstationen utvecklas på oväntade sätt jämfört med jordförhållanden. I mikrogravitation genomgår dessa virus och deras bakterievärdar distinkta genetiska förändringar, vilket potentiellt kan förbättra behandlingar för läkemedelsresistenta infektioner. Resultaten från en studie ombord på ISS belyser hur rymden förändrar mikrobiella interaktioner.

Forskare utsatte Escherichia coli-bakterier för T7-fager – virus som infekterar bakterier – både på jorden och i den mikrogravitationsmiljö som råder på Internationella rymdstationen. Experimentet, lett av Phil Huss från University of Wisconsin-Madison, visade att även om infektioner inträffade i rymden efter en initial fördröjning, divergerade de evolutionära vägarna markant från jordbaserade prover. Helgenomsekvensering av rymdprover visade att T7-fager utvecklade mutationer som förbättrade deras infektionsförmåga och förmåga att binda till bakteriella receptorer. Samtidigt förvärvade E. coli-bakterier i mikrogravitation genetiska förändringar som stärkte försvaren mot fagerna och förbättrade överlevnaden i viktlöshet. Dessa skillnader undersöktes ytterligare med djup mutationsskanning av T7-receptor-bindande protein, en kritisk komponent för infektion. Jordbaserade uppföljningstester kopplade dessa mikrogravitationsinducerade förändringar till större effektivitet mot E. coli-stammar som orsakar humana urinvägsinfektioner, vilka vanligtvis motstår T7-fager. Studien, publicerad den 13 januari i PLOS Biology, tyder på att rymdbaserad forskning kan avslöja nya mikrobiella anpassningar med tillämpningar för rymdfärder och hälsa på jorden. Som författarna noterade: «Rymden förändrar fundamentalt hur fager och bakterier interagerar: infektionen bromsas, och båda organismerna utvecklas längs en annan bana än på jorden. Genom att studera dessa rymddrivna anpassningar identifierade vi nya biologiska insikter som gjorde det möjligt för oss att konstruera fager med långt överlägsen aktivitet mot läkemedelsresistenta patogener här på jorden.» Detta arbete understryker värdet av ISS för att främja fagterapi, ett lovande alternativ till antibiotika mitt i den ökande antimikrobiella resistensen.

Relaterade artiklar

Microscopic view of bacterial defense mechanism using viral DNA remnants, with enzyme flipping genome to produce antiviral proteins.
Bild genererad av AI

Forntida virusrester i bakterier pekar på nya antivirala strategier

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare vid Penn State rapporterar om ett bakteriellt försvar som återanvänder vilande viralt DNA: ett rekombinasenzym kallat PinQ vänder en sträcka av genomet för att producera skyddande proteiner som blockerar infektion, arbete beskrivet i Nucleic Acids Research.

Forskare från New England Biolabs och Yale University har utvecklat det första helt syntetiska systemet för att konstruera bakteriofager som riktar sig mot Pseudomonas aeruginosa, en viktig antibiotikaresistent bakterie. Publicerat i PNAS använder metoden digitala DNA-sekvenser för att bygga virus från grunden och kringgår traditionella utmaningar i fagemodifiering. Denna innovation syftar till att påskynda behandlingar mot globala hot från antibiotikaresistens.

Rapporterad av AI

En ny studie på tusentals råttor tyder på att gener från sociala partners kan forma en individs tarmmikrobiom genom delade mikrober. Forskare fann starkare genetiska influenser när dessa sociala effekter beaktades. Resultaten belyser indirekta sätt som genetik påverkar hälsa via mikrobiellt utbyte.

Forskare vid Flinders University har utvecklat den första databasen som spårar fördelaktiga mikrober och naturliga föreningar som stöder mänsklig hälsa. 'Database of Salutogenic Potential' belyser hur exponering för mångsidiga miljömikrobiom kan stärka immunförsvaret och minska stress. Detta arbete utmanar det traditionella fokuset på patogener och främjar en balanserad syn på mikrobiell biodiversitet.

Rapporterad av AI Faktagranskad

Forskare vid University of Cambridge har upptäckt att 168 vanliga industri- och jordbrukskemikalier kan skada nyttiga bakterier i människans tarm, där vissa även främjar antibiotikaresistens. Baserat på en stor laboratoriescreening skapade teamet en maskininlärningsmodell för att förutsäga vilka kemikalier som kan utgöra risker för mikrobiomet.

Forskare från universiteten i Cambridge och Glasgow har visat varför många fågelinfluensavirus kan fortsätta replikera vid feberliknande temperaturer som vanligtvis bromsar mänsklig influensa. En studie i Science identifierar det virala PB1-genen som avgörande för denna värmetolerans, vilket väcker oro för pandemirisker om sådana gener överförs till humana stammar.

Rapporterad av AI Faktagranskad

En genomisk analys av Escherichia coli isolerad från infekterade diabetiska fotsår i 10 länder fann ingen enskild dominant stam, utan visade istället stor genetisk mångfald och en undergrupp isolat med markörer för multidrug- eller utbredd läkemedelsresistens, rapporterar forskare från King’s College London och University of Westminster.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj