Ny upptäckt av jättevirus stöder ursprunget till komplex liv

Forskare i Japan har upptäckt ett jättevirus kallat ushikuvirus som infekterar amöbor och ger bevis för teorin att virus bidrog till utvecklingen av komplexa celler. Isolerat från Ushikusjön uppvisar viruset unika strukturella och replikationsdrag som kopplar det till andra jätte-DNA-virus. Detta fynd, publicerat i Journal of Virology, fördjupar förståelsen av virusens roll i eukaryot evolution.

Upptäckten av ushikuvirus kommer från forskning ledd av professor Masaharu Takemura vid Tokyo University of Science, i samarbete med studenterna Jiwan Bae och Narumi Hatori, samt Dr. Raymond Burton-Smith och professor Kazuyoshi Murata vid National Institute of Natural Sciences. Virusets isolerades från Ushikusjön i Ibaraki prefektur, Japan, och namngavs därefter. Det tillhör en grupp relaterad till familjen Mamonoviridae och infekterar vermamoeba, en typ av amöba. Ushikuvirus delar likheter med medusavirus och clandestinovirus, såsom en ikosaedrisk kapsid täckt av korta taggar. Det har dock distinkta element, inklusive multipla taggstrukturer med unika lock och filamentliknande förlängningar. Under infektion får ushikuvirus vermamöbaceller att svälla och stör värdens kärnmembran för replikation, till skillnad från medusavirus som använder den intakta kärnan som fabrik. Denna skillnad belyser evolutionära anpassningar bland jättevirus. Fyndet stärker den virala eukaryogenes-hypotesen, föreslagen av Takemura och Dr. Philip Bell 2001, som hävdar att den eukaryota cellkärnan härstammar från ett stort DNA-virus som infekterade en arkeal förfader. Jättevirus bildar membranomslutna 'virusfabriker' som liknar primitiva kärnor, vilket stödjer denna idé. «Jättevirus kan sägas vara en skattkista vars värld ännu inte är fullt förstådd. En av framtida möjligheter med denna forskning är att ge mänskligheten en ny syn som förbinder levande organismer med virusvärlden», uppgav Takemura. Dessutom kan studier av dessa virus hjälpa till att bekämpa infektioner från patogena amöbor, som de som orsakar amöbisk encefalit. Forskningen publiceras i Journal of Virology (2025; 99(12)), finansierad av JSPS/KAKENHI-bidrag 20H03078.

Relaterade artiklar

Illustration of influenza A virus disrupting nuclear paraspeckles via protein interactions in an infected human cell nucleus.
Bild genererad av AI

Molecular map details how influenza A disrupts nuclear paraspeckles and engages host proteins

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Researchers report an in-cell, residue-level interaction map between influenza A proteins and human proteins, outlining how infection can disrupt nuclear paraspeckles and potentially release host factors that support viral replication.

La Trobe University researchers say dying cells can leave behind a residue containing newly identified extracellular vesicles that help direct immune clearance, but laboratory experiments suggest influenza viruses may also use the vesicles to help spread.

Rapporterad av AI

Researchers at the Earth-Life Science Institute in Tokyo have shown through experiments that repeated freezing and thawing could have driven the growth and fusion of primitive cell-like structures on early Earth. Vesicles made with certain lipids fused into larger compartments and retained DNA more effectively during these cycles. The findings suggest icy environments played a role in life's origins.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj