Ny upptäckt av jättevirus stöder ursprunget till komplex liv

Forskare i Japan har upptäckt ett jättevirus kallat ushikuvirus som infekterar amöbor och ger bevis för teorin att virus bidrog till utvecklingen av komplexa celler. Isolerat från Ushikusjön uppvisar viruset unika strukturella och replikationsdrag som kopplar det till andra jätte-DNA-virus. Detta fynd, publicerat i Journal of Virology, fördjupar förståelsen av virusens roll i eukaryot evolution.

Upptäckten av ushikuvirus kommer från forskning ledd av professor Masaharu Takemura vid Tokyo University of Science, i samarbete med studenterna Jiwan Bae och Narumi Hatori, samt Dr. Raymond Burton-Smith och professor Kazuyoshi Murata vid National Institute of Natural Sciences. Virusets isolerades från Ushikusjön i Ibaraki prefektur, Japan, och namngavs därefter. Det tillhör en grupp relaterad till familjen Mamonoviridae och infekterar vermamoeba, en typ av amöba. Ushikuvirus delar likheter med medusavirus och clandestinovirus, såsom en ikosaedrisk kapsid täckt av korta taggar. Det har dock distinkta element, inklusive multipla taggstrukturer med unika lock och filamentliknande förlängningar. Under infektion får ushikuvirus vermamöbaceller att svälla och stör värdens kärnmembran för replikation, till skillnad från medusavirus som använder den intakta kärnan som fabrik. Denna skillnad belyser evolutionära anpassningar bland jättevirus. Fyndet stärker den virala eukaryogenes-hypotesen, föreslagen av Takemura och Dr. Philip Bell 2001, som hävdar att den eukaryota cellkärnan härstammar från ett stort DNA-virus som infekterade en arkeal förfader. Jättevirus bildar membranomslutna 'virusfabriker' som liknar primitiva kärnor, vilket stödjer denna idé. «Jättevirus kan sägas vara en skattkista vars värld ännu inte är fullt förstådd. En av framtida möjligheter med denna forskning är att ge mänskligheten en ny syn som förbinder levande organismer med virusvärlden», uppgav Takemura. Dessutom kan studier av dessa virus hjälpa till att bekämpa infektioner från patogena amöbor, som de som orsakar amöbisk encefalit. Forskningen publiceras i Journal of Virology (2025; 99(12)), finansierad av JSPS/KAKENHI-bidrag 20H03078.

Relaterade artiklar

Photorealistic lab scene depicting DoriVac DNA origami vaccine triggering strong immune responses in mouse and organ chip models, as an advance over mRNA vaccines.
Bild genererad av AI

DNA origami “DoriVac” shows strong immune activation in early tests, offering a potential complement to mRNA vaccines

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Researchers at Harvard’s Wyss Institute and Dana-Farber Cancer Institute report that a DNA origami-based vaccine platform called DoriVac generated robust immune responses in mice and in a human lymph node “Organ Chip” model. The team says the approach could be easier to store and manufacture than lipid nanoparticle–delivered mRNA vaccines, though the work remains preclinical. The results were published in Nature Biomedical Engineering.

Researchers at the Earth-Life Science Institute in Tokyo have shown through experiments that repeated freezing and thawing could have driven the growth and fusion of primitive cell-like structures on early Earth. Vesicles made with certain lipids fused into larger compartments and retained DNA more effectively during these cycles. The findings suggest icy environments played a role in life's origins.

Rapporterad av AI

A virus typically found in marine animals has infected humans in China for the first time, leading to serious eye conditions resembling glaucoma. Researchers identified covert mortality nodavirus in all 70 patients studied from 2022 to 2025. The pathogen, linked to handling or eating raw seafood, shows signs of possible family transmission.

Scientists at Scripps Research have developed a nanodisc platform that mimics viral membranes, uncovering hidden interactions in HIV and Ebola proteins that traditional methods miss. The technology allows for more accurate study of antibody responses, potentially accelerating vaccine development. The findings appear in Nature Communications.

Rapporterad av AI

Scientists at the University of Southern Denmark and Odense University Hospital have identified a previously unknown virus inside the common gut bacterium Bacteroides fragilis that appears more frequently in people with colorectal cancer. The finding, detailed by lead researcher Flemming Damgaard, resolves a long-standing paradox since the bacterium is also present in healthy individuals. While the link is strong, the virus's role in causing cancer remains unproven.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj