Nya insikter återupplivar substans P som måltavla för migränläkemedel

Forskare återbesöker substans P, en neuropeptid kopplad till migränsmärta, efter att den avfärdats som behandlingsmål för 25 år sedan. En ny studie visar att den orsakar huvudvärk och dilatation av blodkärl hos både migrändrabbade och andra, vilket antyder potential för nya behandlingar. Detta sker mitt i framsteg inom blockering av andra migränrelaterade peptider som CGRP och PACAP.

Migrän drabbar mer än 1 miljard människor världen över, med en av tre som inte svarar på befintliga behandlingar. Substans P, som frisätts av trigeminusnerven, spelar en roll genom att vidga blodkärl, orsaka inflammation i hjärnhinnorna runt hjärnan och förstärka smärtsignaler i nervsystemet. Messoud Ashina vid Köpenhamns universitet och kollegor genomförde en placebokontrollerad studie på substans P. I fjol fann de att infusion av den orsakade huvudvärk hos 71 procent av personer utan migrän, tillsammans med dilatation av ytliga temporalartern. Deras senaste arbete visar en liknande effekt hos de som har migrän, vilket stärker substans P:s inblandning. I slutet av 1990-talet misslyckades fem experimentella läkemedel som riktades mot substans P med att överträffa placebo, vilket ledde till att den övergavs. De läkemedlen fokuserade enbart på neurokinin-1-receptorn (NK1-R), men substans P binder även till MRGPRX2-receptorer som utlöser inflammation och påverkar sensoriska nervceller direkt för att förstärka smärtan. «Efter att läkemedelsförsöken mot NK1-receptorn misslyckats gjordes inga seriösa försök att förklara misslyckandet», säger Michael Moskowitz vid Harvard, som bidrog till att upptäcka trigeminusnervens roll i migrän. «Med ny kunskap kommer nya behandlingsmöjligheter, och baserat på ny och befintlig kunskap verkar det lägligt och klokt att återbesöka strategier som riktar sig mot substans P.» Monoklonala antikroppar, framgångsrika mot calcitonin gene-related peptide (CGRP) sedan första godkännandet 2018, erbjuder ett direkt sätt att blockera sådana molekyler. Dessa CGRP-hämmare har halverat månatliga migrändagar för många men misslyckas för upp till 40 procent av patienterna. Under tiden rapporterade Lundbeck tidiga prövningsresultat för sitt anti-PACAP-antikropps bocunebart, som visade minskade månatliga migrändagar jämfört med placebo. Fullständiga data väntas vid en kommande konferens. «Det är bra nyheter förstås, så länge vi har hårda data», säger Lars Edvinsson vid Lunds universitet, som varit inblandad i upptäckten av PACAP:s och substans P:s roller. «CGRP-läkemedel fungerar mycket bra för vissa, men inte för alla», noterar Peter Goadsby vid King’s College Hospital i London, som medupptäckte CGRP:s roll på 1990-talet. «Att hitta nästa grej som gynnar de hundratals miljoner som inte behandlas väl av nuvarande terapier är fortfarande en viktig utmaning.» Moskowitz förespråkar optimism, eftersom substans P, CGRP och PACAP verkar olika på meningeala kärl, och kombinerad blockering kan hjälpa icke-svarare. Edvinsson ser dem dock som tillägg: «Jag tror inte [dessa mål] kommer ersätta CGRP. De är mer som strössel på glassen.»

Relaterade artiklar

Illustration of mitochondria transferring from glia to neurons to reduce nerve pain in neuropathy models.
Bild genererad av AI

Duke-led Nature study links glia-to-neuron mitochondria transfer to reduced nerve pain in neuropathy models

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Duke University researchers report that boosting the transfer of healthy mitochondria from support cells to sensory neurons reduced pain-like behaviors in mouse models of diabetic and chemotherapy-related peripheral neuropathy, an approach they say could address a root driver of nerve pain rather than simply blocking pain signals.

Researchers at the University of Colorado Boulder have pinpointed a brain region called the caudal granular insular cortex, or CGIC, that acts as a switch turning acute pain into chronic pain. In animal studies, disabling this circuit prevented chronic pain from developing or reversed it once established. The findings, published in the Journal of Neuroscience, open paths to new treatments beyond opioids.

Rapporterad av AI

New research indicates that oestrogen levels, which vary across the menstrual cycle, can influence how efficiently some drugs reach the brain in women.

A widely studied anti-aging treatment triggered significant brain damage in mice, according to new research from the University of Connecticut. The drug combination dasatinib plus quercetin caused myelin loss and changes resembling those seen in multiple sclerosis. The findings raise questions about its use in longevity studies and off-label therapies.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj