Forskare avslöjar klimatförändringar i gamla svenska luftprover

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt bevis på klimatförändringar genom att analysera decenniegamla militära luftprover, som visar att mosssporer frisätts veckor tidigare än på 1990-talet. Studien belyser hur varmare höstar från tidigare år driver dessa förändringar mer än nuvarande vårförhållanden. Detta tillvägagångssätt erbjuder ett nytt sätt att spåra ekologiska responser över tid.

I en förvånansvärd användning av historiska militärdata undersökte forskare från Lunds universitet i Sverige luftprover som samlats in av svenska försvarsmakten sedan 1960-talet. Dessa prover samlades ursprungligen in för att övervaka radioaktivt nedfall från kärnvapentester och använde glasfibelfilter som oavsiktligt bevarade DNA från luftburna biologiska partiklar som pollen och sporer. Per Stenberg, forskare vid Umeå universitet, identifierade detta arkivs potential för ekologiska studier.

Teamet fokuserade på 16 mossarter och -grupper och spårade spordispersionen över 35 år. Deras resultat, publicerade i Journal of Ecology, visar att mossor nu börjar frisätta sporer ungefär fyra veckor tidigare än 1990, med toppen som kommer cirka sex veckor tidigare. "Det är en betydande skillnad, särskilt med tanke på att sommaren är så kort i norr", noterade Nils Cronberg, botanikforskare vid Lunds universitet.

Varmare hösttemperaturer verkar vara den främsta drivkraften, vilket ger mossorna extra tid att utveckla sporcapslar före vintern. Oväntat hade faktorer som snösmältning eller vårens lufttemperaturer under dispensionsåret liten påverkan. "Vi hade förväntat oss att snösmältning eller lufttemperatur samma år som spordispersionen skulle vara avgörande, men klimatförhållandena året innan visade sig vara den viktigaste faktorn", sade Fia Bengtsson, tidigare vid Lunds universitet och nu vid Norsk institutt for naturforskning.

Denna DNA-baserade metod kan utökas till andra vinddisperserade arter och möjliggöra jämförelser av ekologiska förändringar över Sverige från norr till söder sedan 1970-talet. Cronberg räknar med att resultaten kommer att bidra till nästa rapport från IPCC om klimatpåverkan.

Relaterade artiklar

Photorealistic scene of heavy snowfall and Arctic cold in southern Sweden amid new snow warnings following Storm Anna.
Bild genererad av AI

Kylan från Norra Ishavet sveper in över Sverige

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Efter stormen Anna varnar SMHI för ihållande kyla och snöfall i stora delar av Sverige. Temperaturerna sjunker till minus 20–30 grader i norra regioner, medan snöoväder väntas i södra delarna under måndagen.

Små mossväxter, som ofta förbises, visar sig vara värdefulla i brottsutredningar genom att avslöja exakta brottsplatser. En ny studie granskar 150 år av fall där bryofyter som mossa gett nyckelvittnesmål, inklusive ett fall från 2011 i Michigan som lokaliserade ett begravt barn. Forskare uppmanar polisen att betrakta dessa små växter som tysta vittnen.

Rapporterad av AI

Forskare har upptäckt bevarade metaboliska molekyler i ben från 1,3 till 3 miljoner år sedan, vilket belyser förhistoriska djurs dieter, hälsa och miljöer. Fynden från platser i Tanzania, Malawi och Sydafrika tyder på varmare och fuktigare förhållanden än idag. Ett fossilt ben visar till och med spår av en parasit som fortfarande drabbar människor.

Skogsstyrelsens nya analys visar att skogsbruksåtgärder som avverkning och skogsbilvägar förvärrade skadorna på vägar och järnvägar efter de extrema skyfallen i Västernorrland i september. Regnvädret ledde till ett dödsfall, två urspårade godståg och omfattande förstörelse av infrastruktur. Myndigheten varnar för att liknande risker byggs in igen.

Rapporterad av AI

Forskare vid svenska Centrum för paleogenetik har analyserat DNA från en utdöd ullhårig noshörning som hittades i magen på en nedfryst vargvalp. Fyndet, som är det första i sitt slag från istiden, ger nya ledtrådar om artens utrotning. Analysen tyder på att klimatförändringar troligen orsakade noshörningens försvinnande snarare än mänsklig jakt.

En studie visar att Arabiska havet hade mer löst syre för 16 miljoner år sedan än idag, trots att globala temperaturer var varmare under miocena klimatoptimum. Detta utmanar enkla antaganden om att uppvärmning leder till omedelbar avoxygenering av havet. Regionala faktorer som monsuner och strömmar fördröjde allvarlig syreförlust i området.

Rapporterad av AI

Vintern har satt ett fast grepp om Sverige med snökaos i södra delarna och iskyla i norr. I Gävleborgs län har flera hushåll varit strömlösa i över en vecka på grund av stormarna Johannes och Anna, och upp till 30 centimeter snö väntas. SMHI har utfärdat gula varningar för kraftigt snöfall längs östkusten inför trettondagen.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj