Studie från University of Michigan utmanar den neutrala evolutionsteorin

En ny studie från University of Michigan tyder på att fördelaktiga mutationer är vanligare än man tidigare trott, men att de ofta inte sprids eftersom miljöer förändras för snabbt. Forskningen föreslår en reviderad syn på molekylär evolution.

Forskare ledda av Jianzhi Zhang undersökte mutationer i jäst och E. coli med hjälp av djup mutationsanalys. De fann att mer än 1 procent av de mutationer som förändrar aminosyror var fördelaktiga, vilket innebär att över 99 procent av substitutionerna borde vara adaptiva under stabila förhållanden. Denna takt överstiger dock långt vad som observeras i naturen.

Relaterade artiklar

Illustration of oncologists analyzing a holographic shrinking tumor model with drug-switch timelines to prevent cancer resistance.
Bild genererad av AI

Modelleringsstudie föreslår att tidigare medicinbyten kan hejda cancerresistens

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare vid City St George’s, University of London, säger att behandlingsresultat för cancer skulle kunna förbättras om läkare byter till en ny terapi medan tumören fortfarande krymper, snarare än att vänta på tydliga tecken på att sjukdomen växer igen. Genom matematiska modeller baserade på evolutionsteori fann teamet att noggrant tidsinställda byten – som potentiellt involverar tre eller fler behandlingar – skulle kunna minska risken för att resistenta cancerceller orsakar återfall. Tre mindre kliniska prövningar inom mjukdelscancer, prostatacancer och bröstcancer testar redan variationer av idén.

En federalt finansierad musstudie har avslöjat att vissa ärftliga egenskaper följer icke-mendelska mönster genom epigenetiska förändringar. Forskningen identifierade hundratals oväntade DNA-metyleringshändelser över flera generationer. Den dokumenterade även den första kända naturliga paramutationen hos ett däggdjur.

Rapporterad av AI

En ny analys av fossila kranier tyder på att människans hjärna har vuxit sig större under de senaste 2 miljoner åren utan starkt tryck från naturligt urval.

Forskare vid Earth-Life Science Institute i Tokyo har genom experiment visat att upprepad frysning och upptining kan ha drivit tillväxten och sammansmältningen av primitiva celliknande strukturer på den tidiga jorden. Vesiklar tillverkade med vissa lipider smälte samman till större avdelningar och behöll DNA mer effektivt under dessa cykler. Resultaten tyder på att isiga miljöer spelade en roll för livets uppkomst.

Rapporterad av AI

Forskare har upptäckt att avlägset besläktade fjärilar och nattfjärilar har använt samma två gener, ivory och optix, i mer än 120 miljoner år för att skapa liknande varningsfärger på sina vingar. Detta fynd tyder på att evolutionen kan följa förutsägbara genetiska vägar snarare än att vara helt slumpmässig. Studien fokuserade på arter från sydamerikanska regnskogar.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj