DNA-analys avslöjar omfattande föroreningar på Turinsvepningen

Forskare ledda av Gianni Barcaccia vid Universitetet i Padova har identifierat DNA från en mängd olika djur, växter och människor som förorenat Turinsvepningen. Den nya studien granskar material som samlades in 1978 och avslöjar spår som tyder på omfattande hantering och möjliga kopplingar till Indien. Resultaten komplicerar debatterna kring relikens medeltida ursprung.

Turinsvepningen, ett 4,4 meter långt och 1,1 meter brett tygstycke som förvaras i Johannes döparens katedral i Turin i Italien, har länge vördats som Jesu Kristi likkläde. Det dokumenterades första gången i Frankrike 1354 och genomgick kol-14-datering 1988, vilket placerade dess tillkomst mellan 1260 och 1390 – ett resultat som accepteras av de flesta forskare trots pågående tvister bland vissa experter. År 2015 föreslog Barcaccias team för första gången ett indiskt ursprung baserat på tidigare analyser av samma prover från 1978 som nu har reviderats i den senaste forskningen. Barcaccias grupp upptäckte DNA från husdjur som katter och hundar, lantbruksdjur inklusive höns, nötkreatur, getter, får, grisar och hästar, samt vilda djur som rådjur och kaniner. Spår hittades även från fiskar som multe och atlanttorsk, marina kräftdjur, insekter inklusive flugor och bladlöss, samt spindeldjur som kvalster och fästingar. Växt-DNA inkluderade morötter, vetearter, paprika, tomater och potatis – grödor som introducerades i Europa efter upptäcktsresor till Asien och Amerika. Mänskligt DNA härrörde från flera personer som hanterat tyget, inklusive provtagningsteamet från 1978, där nästan 40 procent kunde kopplas till indiska härkomstlinjer. Forskarna påpekade att denna diversitet försvårar identifieringen av eventuellt ursprungligt DNA och pekar på svepningens breda exponering i Medelhavsområdet, möjligen med linne importerat från områden nära Indusdalen. Anders Götherström vid Stockholms universitet bekräftade att dateringen från 1988 står sig, och uppgav: ”Jag ser fortfarande ingen anledning att tvivla på att svepningen är fransk och från 1200- eller 1300-talet.” Han betonade att relikens dokumenterade historia är mer övertygande än obevisade legendariska påståenden.

Relaterade artiklar

Researchers have discovered ancient human DNA on cave walls and rock art in Spain and Portugal, marking the first such finding on prehistoric paintings. The breakthrough could eventually help identify individual artists from thousands of years ago.

Rapporterad av AI

Genetic analysis of remains from a megalithic tomb near Bury, 50 kilometers north of Paris, reveals a complete population turnover around 3000 BC. The earlier group shared genetics with northern European farmers, while newcomers arrived from southern France and the Iberian Peninsula. Researchers link the shift to disease, environmental stress, and social changes.

Researchers have traced Leonardo da Vinci's family across 21 generations, identifying 15 living male descendants for genetic analysis. The Leonardo DNA Project aims to reconstruct the Renaissance genius's genetic profile using Y chromosome matches. Excavations at a family tomb in Vinci, Italy, are underway to recover ancient remains for comparison.

Rapporterad av AI

Ethiopia's Authority for Research and Conservation of Cultural Heritage announced discovery of Homo sapiens fossils from 100,000 years ago in the Middle Awash area of the Afar region. The study, led by Dr. Yonas Beyene with scientists from 24 countries, fills key gaps in Africa's human origins timeline.

DNA analysis has revealed the earliest known outbreak of plague more than 5000 years ago among hunter-gatherers near Lake Baikal in Siberia. The finding challenges long-held views that major disease outbreaks began only after the rise of farming.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj