DNA-analys avslöjar omfattande föroreningar på Turinsvepningen

Forskare ledda av Gianni Barcaccia vid Universitetet i Padova har identifierat DNA från en mängd olika djur, växter och människor som förorenat Turinsvepningen. Den nya studien granskar material som samlades in 1978 och avslöjar spår som tyder på omfattande hantering och möjliga kopplingar till Indien. Resultaten komplicerar debatterna kring relikens medeltida ursprung.

Turinsvepningen, ett 4,4 meter långt och 1,1 meter brett tygstycke som förvaras i Johannes döparens katedral i Turin i Italien, har länge vördats som Jesu Kristi likkläde. Det dokumenterades första gången i Frankrike 1354 och genomgick kol-14-datering 1988, vilket placerade dess tillkomst mellan 1260 och 1390 – ett resultat som accepteras av de flesta forskare trots pågående tvister bland vissa experter. År 2015 föreslog Barcaccias team för första gången ett indiskt ursprung baserat på tidigare analyser av samma prover från 1978 som nu har reviderats i den senaste forskningen. Barcaccias grupp upptäckte DNA från husdjur som katter och hundar, lantbruksdjur inklusive höns, nötkreatur, getter, får, grisar och hästar, samt vilda djur som rådjur och kaniner. Spår hittades även från fiskar som multe och atlanttorsk, marina kräftdjur, insekter inklusive flugor och bladlöss, samt spindeldjur som kvalster och fästingar. Växt-DNA inkluderade morötter, vetearter, paprika, tomater och potatis – grödor som introducerades i Europa efter upptäcktsresor till Asien och Amerika. Mänskligt DNA härrörde från flera personer som hanterat tyget, inklusive provtagningsteamet från 1978, där nästan 40 procent kunde kopplas till indiska härkomstlinjer. Forskarna påpekade att denna diversitet försvårar identifieringen av eventuellt ursprungligt DNA och pekar på svepningens breda exponering i Medelhavsområdet, möjligen med linne importerat från områden nära Indusdalen. Anders Götherström vid Stockholms universitet bekräftade att dateringen från 1988 står sig, och uppgav: ”Jag ser fortfarande ingen anledning att tvivla på att svepningen är fransk och från 1200- eller 1300-talet.” Han betonade att relikens dokumenterade historia är mer övertygande än obevisade legendariska påståenden.

Relaterade artiklar

Archaeological dig at Bronze Age Arkaim uncovering sheep skeleton with visualized ancient plague DNA against Eurasian steppe landscape.
Bild genererad av AI

Ancient sheep DNA offers new clues to how a Bronze Age plague spread across Eurasia

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Researchers analyzing ancient DNA say they have detected the plague bacterium Yersinia pestis in the remains of a domesticated sheep from Arkaim, a Bronze Age settlement in the southern Ural region of present-day Russia. The team reports this is the first known identification of a Bronze Age plague lineage in a nonhuman host from that period, a finding that could help explain how an early, pre-flea-adapted form of plague traveled widely across Eurasia.

Genetic analysis of remains from a megalithic tomb near Bury, 50 kilometers north of Paris, reveals a complete population turnover around 3000 BC. The earlier group shared genetics with northern European farmers, while newcomers arrived from southern France and the Iberian Peninsula. Researchers link the shift to disease, environmental stress, and social changes.

Rapporterad av AI

Researchers have analyzed mitochondrial DNA from eight Neanderthal teeth found in Stajnia Cave in Poland, reconstructing the genetic profile of a small group that lived there around 100,000 years ago. The study, published in Current Biology, marks the first such multi-individual genetic picture from a single site north of the Carpathians. The findings show genetic links to Neanderthals across Europe and the Caucasus.

Archaeologists have identified the oldest genetically confirmed dog remains from a site in Turkey dating back 15,800 years, pushing the timeline for canine domestication by about 5,000 years. Additional remains from the UK, around 14,300 years old, show dogs were widespread across Europe during the hunter-gatherer era. The findings suggest early humans spread domesticated dogs through cultural exchanges.

Rapporterad av AI

Ethiopia's Authority for Research and Conservation of Cultural Heritage announced discovery of Homo sapiens fossils from 100,000 years ago in the Middle Awash area of the Afar region. The study, led by Dr. Yonas Beyene with scientists from 24 countries, fills key gaps in Africa's human origins timeline.

Police in Ahmedabad's Vatva area demolished a house on Wednesday to recover bone, teeth, and hair fragments from an old drainage pit in a bid to solve a 34-year-old murder case. The remains are believed to belong to Farzana alias Shabnam, missing since 1992. The main suspect, Shamshuddin, is now presumed deceased.

Rapporterad av AI

Researchers have developed a laser technique to examine the contents of Charles Darwin's original specimens from the Galápagos Islands without disturbing the nearly 200-year-old jars. The method, known as Spatially Offset Raman Spectroscopy, reveals the chemical makeup of preservation fluids inside sealed containers. This breakthrough aids museums in preserving delicate collections worldwide.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj