Forskare debatterar om torka utlöste oroligheter i det sena romerska Britannien under den så kallade barbariska konspirationen år 367 e.Kr. En studie som använde data från årsringar kopplade svår sommartorka 364–366 till dåliga skördar och uppror, men historiker menar att de historiska källorna har feltolkats. Tvisten belyser utmaningarna med att kombinera klimatdata med historiska dokument.
Ett team lett av Ulf Büntgen vid University of Cambridge analyserade årsringar från ekar i södra Britannien och norra Frankrike för att rekonstruera klimatet från år 288 till 2009. De identifierade svår sommartorka mellan 364 och 366, vilket sammanföll med den barbariska konspirationen, då krigare från Britannien och Irland besegrade romerska styrkor och kidnappade en högre befälhavare. Büntgens grupp argumenterade för att torkan ledde till dåliga skördar, vilket fick lokala ledare att göra uppror mot Rom, vilket bidrog till imperiets gradvisa tillbakadragande under de kommande 50 åren. Studien fann även att strider var mer sannolika efter torra eller varma somrar i ett dataset omfattande 106 konflikter inom det romerska riket. Fynden uppmärksammades i media av bland andra BBC News, The Guardian och The Telegraph. En kritik publicerad i tidskriften Climatic Change av Helen Foxhall Forbes vid Ca’ Foscari-universitetet i Venedig, James Harland vid universitetet i Bonn och Dan Lawrence vid Durham University ifrågasätter dessa tolkningar. De hävdar att den enda primärkällan, Ammianus Marcellinus 'Res gestae', inte ger stöd för att torka orsakade svält eller uppror. Ammianus beskriver britternas 'ultimam… inopiam' – total hjälplöshet – som en konsekvens av oroligheterna, inte orsaken, och termer som 'barbarica conspiratio' är tvetydiga och kan snarare syfta på räder än ett samordnat uppror. Büntgen svarade i tidskriften genom att citera en uppsats från 1984 som tolkar 'inopiam' som svält, och efterlyste en konstruktiv debatt med förnyad analys av datan. Klimathistorikern Dagomar Degroot vid Georgetown University noterade värdet av årsringsdaterData trots brister i historisk expertis, och lyfte fram spänningarna mellan minimalistiska historiker som fokuserar på detaljer och maximalister som söker bredare mönster.