Bland personer med kliniskt normal hörsel förutsade intellektuell förmåga starkt hur väl de förstod tal mitt i konkurrerande röster, enligt en peer-granskad studie från forskare vid University of Washington.
Forskare vid University of Washington School of Medicine rapporterar ett starkt samband mellan allmän intellektuell förmåga och förmågan att följa tal i bullriga miljöer. Artikeln, publicerad i PLOS One den 24 september 2025, fann att sambandet höll över diagnostiska grupper. (doi.org)
Studien inkluderade 49 deltagare: 12 med autism, 10 med fetalt alkoholspektrumstörning (FASD) och 27 ålders- och könsmatchade jämförelsedeltagare. Åldrarna sträckte sig ungefär från 13 till 47 år. Alla deltagare uppfyllde kriterier för typisk hörsel efter audiologisk screening; en autistisk deltagare som inte klarade testet exkluderades. (journals.plos.org)
Deltagarna genomförde en datorbaserad "multitalker"-lyssningsuppgift byggd på Coordinate Response Measure-meningar av formen "Ready [callsign], go to [color] [number] now." Mål-rösten var alltid manlig och identifierad med anropssignalen "Charlie," medan två konkurrerande talare ("maskerare") presenterades från olika simulerade spatiala positioner. Efter varje försök valde lyssnarna den matchande färgen och siffran på en skärm. (doi.org)
Intellektuell förmåga mättes med Wechsler Abbreviated Scale of Intelligence–Second Edition (WASI‑II), som kombinerade verbala och icke-verbala/perceptuella resonemangssubtester. Lägre IQ-poäng var kopplade till sämre trösklar på multitalker-uppgiften i hela urvalet och inom varje grupp. Huvudförfattaren Bonnie Lau sa att relationen "överträffade diagnostiska kategorier," en poäng som ekade i universitetets pressmeddelande; artikeln rapporterar "en högt signifikant relation" mellan direkt bedömd intellektuell förmåga och multitalker-taluppfattning. (newsroom.uw.edu)
Lau noterade också att lyssning i verkliga bullriga miljöer drar tungt på kognitiva processer som strömseparering, selektiv uppmärksamhet och språkförståelse – inte enbart på öronen. "Du behöver inte ha hörselnedsättning för att ha svårt att lyssna i en restaurang eller någon annan utmanande verklig situation," sa hon. (sciencedaily.com)
Eftersom studiens urval var under 50 kallar författarna på större replikeringar. De föreslår praktiska anpassningar – som prioriterade sittplatser eller hörhjälpmedel – kan hjälpa neurodivergenta elever eller de med lägre kognitiv förmåga i livliga klassrum. Medförfattarna är knutna till flera avdelningar vid University of Washington och University of Michigan. (sciencedaily.com)
