Ett internationellt team lett av forskare från MIT har identifierat ett högre läckage än väntat av industriella råmaterialkemikalier som en nyckelfaktor som bromsar ozonskiktets återhämtning. Deras analys uppskattar att detta kan fördröja återgången till 1980 års nivåer med upp till sju år, från 2066 till 2073. Forskare uppmanar till strängare kontroller inom ramen för Montrealprotokollet för att hantera problemet.
Montrealprotokollet från 1987 har drivit på en global utfasning av de flesta ozonnedbrytande ämnen, vilket möjliggjort att ozonskiktet läker efter skador från kemikalier som klorfluorkarboner (CFC) som används i kylskåp och aerosoler. Fördraget tillåter dock att dessa ämnen används som råmaterial för produktion av plast och ytbeläggningar, under antagandet att det atmosfäriska läckaget under tillverkningen är minimalt, omkring 0,5 %. Färska atmosfäriska mätningar utmanar detta och visar läckagefrekvenser närmare 3,6 % för vissa kemikalier, vilket har spårats av nätverk som Advanced Global Atmospheric Gases Experiment (AGAGE). Susan Solomon, professor i miljöstudier och kemi vid MIT, beskrev råmaterialen som en "bugg i systemet" och noterade att produktionen av ozonnedbrytande ämnen nästan har upphört globalt, med undantag för denna användning. Studien, som publicerades i Nature Communications av Stefan Reimann från det schweiziska federala laboratoriet för materialvetenskap och teknik samt kollegor från MIT, NASA, NOAA och andra, modellerade scenarier fram till år 2100. Med nuvarande läckage stabiliseras de totala utsläppen omkring 2045 innan de långsamt minskar, vilket skjuter upp ozonskiktets återhämtning till 2073. Att minska läckaget till 0,5 % eller eliminera utsläppen skulle kunna återställa 1980 års förhållanden senast 2066 eller 2065. Stefan Reimann, studiens huvudförfattare, betonade behovet av att minska utsläppen genom bättre processer, kemiska utbyten eller minskad användning av råmaterial. "Den här artikeln sänder ett viktigt budskap om att dessa utsläpp är för höga", sade han. Solomon uttryckte optimism gällande industriell innovation och lyfte fram alternativ som redan finns tillgängliga samt tidigare framgångar med att strama åt processer via övervakningsdata. Parterna i Montrealprotokollet, som omfattar 197 länder och Europeiska unionen, diskuterar dessa frågor årligen, och utsläpp från råmaterial finns redan på dagordningen.
