Forskare avslöjar komplexitet i vanligt hjärnparasit

Forskare vid University of California, Riverside har upptäckt att Toxoplasma gondii, en parasit som infekterar upp till en tredjedel av världens befolkning, är mer aktiv i hjärnan än tidigare trott. Deras studie visar att cystor innehåller flera subtyper av parasiten, varav vissa är redo för reaktivering och sjukdom. Upptäckten kan vägleda nya behandlingar för en livslång infektion som motstår nuvarande läkemedel.

Toxoplasma gondii sprids via underkokt kött eller kontakt med kontaminerad jord och kattavföring, och bildar mikroskopiska cystor i hjärnan och musklerna som kvarstår livet ut. Hos friska personer orsakar dessa cystor ofta inga symtom, men de kan reaktiveras hos de med nedsatt immunförsvar, vilket leder till allvarliga problem som toxoplasmisk encefalit eller synförlust från retinal toxoplasmosis. Gravida kvinnor löper särskilda risker, eftersom infektionen kan skada foster med omogna försvar. I årtionden har forskare sett cystorna som enkla viloplats för en enda parasittyp, bradyzoiten. Men med single-cell RNA-sekvensering på parasiter utvunna från mus hjärnor – en naturlig värd för parasiten – avslöjade UC Riverside-teamet en mer dynamisk bild. Varje cysta, upp till 80 mikrometer bred och packad med hundratals bradyzoiter på cirka fem mikrometer, hyser minst fem distinkta subtyper. Dessa varierar i funktion, med vissa fokuserade på överlevnad, andra på spridning och vissa redo att omvandlas till snabbt förökande tachyzoiter som utlöser sjukdom. «Vi fann att cystan inte bara är en tyst gömställe – det är ett aktivt nav med olika parasittyper inriktade på överlevnad, spridning eller reaktivering», sa Emma Wilson, professor i biomedicinska vetenskaper och huvudförfattare. Studien, publicerad i Nature Communications, utmanar den traditionella linjära livscykelmodellen för parasiten. Tidigare forskning kämpade med cystor på grund av deras långsamma tillväxt och inbäddning i vävnader som neuroner, skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur, men detta arbete använde enzymatisk nedbrytning av cystor från infekterade möss för direkt analys. Nuvarande behandlingar kontrollerar akuta infektioner men misslyckas mot cystor, vilket förklarar ihållande utmaningar i utrotning. «Genom att identifiera olika parasitsubtyper inuti cystorna pekar vår studie ut vilka som mest troligt reaktiveras och orsakar skada», noterade Wilson. Detta kan rikta behandlingar mer precist, särskilt för medfödd toxoplasmosis. Resultaten, finansierade av National Institute of Allergy and Infectious Diseases, involverade medförfattare Arzu Ulu, Sandeep Srivastava, Nala Kachour, Brandon H. Le och Michael W. White.

Relaterade artiklar

Scientific illustration showing intestinal tuft cells signaling the brain via acetylcholine, serotonin, and the vagus nerve to suppress appetite during parasitic infections.
Bild genererad av AI

Intestinal cells signal brain to curb hunger during parasitic infections

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

A team led by David Julius, the 2021 Nobel Prize winner in Medicine, has described the molecular mechanism by which intestinal tuft cells signal the brain to suppress appetite during parasitic infections. Published today in Nature, the study identifies communication via acetylcholine and serotonin that activates the vagus nerve. The finding could aid treatments for conditions like irritable bowel syndrome.

Researchers at the University of York have identified a protein called ESB2 that acts as a molecular shredder, enabling the African trypanosome parasite to evade the human immune system. The parasite, which causes sleeping sickness, uses ESB2 to precisely edit its genetic instructions in real time. This breakthrough solves a 40-year mystery in the parasite's biology.

Rapporterad av AI

Researchers have discovered that Chlamydia pneumoniae, a bacterium commonly causing pneumonia and sinus infections, may contribute to Alzheimer's disease by invading the retina and brain. The study found higher levels of the bacterium in Alzheimer's patients, particularly those with the APOE4 gene variant, associated with greater cognitive decline. This suggests potential new treatment avenues targeting infection and inflammation.

Researchers at UCLA Health and UC San Francisco have identified a natural defense mechanism in brain cells that helps remove toxic tau protein, potentially explaining why some neurons resist Alzheimer's damage better than others. The study, published in Cell, used CRISPR screening on lab-grown human neurons to uncover this system. Findings suggest new therapeutic avenues for neurodegenerative diseases.

Rapporterad av AI

Researchers have discovered that DNA in newly fertilized eggs forms a structured 3D scaffold before the genome activates, challenging long-held assumptions. Using a new technique called Pico-C, scientists mapped this organization in fruit fly embryos. A related study shows that disrupting this structure in human cells triggers an immune response as if under viral attack.

A new genomic analysis suggests that Alzheimer's disease may begin with inflammation in organs like the skin, lungs, or gut, potentially decades before brain symptoms appear. Researchers analyzed genetic data from hundreds of thousands of people and found risk genes more active outside the brain. This perspective could reshape prevention and treatment strategies.

Rapporterad av AI

A virus typically found in marine animals has infected humans in China for the first time, leading to serious eye conditions resembling glaucoma. Researchers identified covert mortality nodavirus in all 70 patients studied from 2022 to 2025. The pathogen, linked to handling or eating raw seafood, shows signs of possible family transmission.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj