Talking to oneself out loud is normal, psychology says

Talking to oneself out loud is a common habit that many people practice at home or while walking, and psychology views it as an external expression of internal dialogue. This phenomenon helps organize ideas, make decisions, and regulate emotions, without being a sign of mental imbalance. It only raises concern if it interferes with daily life or accompanies other symptoms.

Talking to oneself out loud is more common than one might think. People often do it in private settings or during everyday activities, such as walking down the street or performing household tasks. From a psychological viewpoint, this behavior does not signal an imbalance but rather an outward manifestation of the constant internal dialogue that takes place in the mind.

This self-directed aloud dialogue serves essential cognitive functions. It aids in structuring thoughts, facilitating decision-making, and effectively managing emotions. For example, when tackling a problem, a person might concentrate better by repeating instructions out loud, such as while searching for an address or following a cooking recipe. Research in cognitive psychology emphasizes that this practice strengthens working memory, organizes information, and reduces anxiety, while also contributing to improved performance on complex tasks and the development of self-control.

The body also engages in this mental process through involuntary gestures. During intense reflection, one might observe actions like furrowing the brow, moving the hands, or changing facial expressions, which mirror internal activity. These gestures act as self-communication, indicating emotions, assessments, or concentration efforts, such as closing the eyes to recall something or gesturing while weighing a decision.

Clinically, talking to oneself out loud is regarded as a normal aspect of mental functioning. In children, it is part of language development and symbolic thinking. In adults, it serves as a valuable strategy for reasoning and emotional regulation. It does not constitute a disorder but rather a brain tool for thinking, remembering, motivating, and processing the surroundings. It only warrants professional attention if it causes distress, disrupts daily routines, or is linked to auditory hallucinations.

Relaterade artiklar

A woman engaging in self-reflection, looking into a mirror that shows her emotions evolving from irritation to insight, with a Wellness Mama blog on her laptop in the background.
Bild genererad av AI

Katie Wells på Wellness Mama: Emotionella triggers kan användas för självreflektion

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

I ett inlägg den 2 januari 2026 på Wellness Mama argumenterar grundaren Katie Wells för att irritation över andras beteende ibland kan peka på olösta problem inom oss själva. Hon föreslår att möta dessa ögonblick med nyfikenhet – snarare än skuld – för att stödja emotionell reglering, empati och en starkare känsla av handlingskraft.

Forskare vid UNSW Sydney rapporterar bevis för att auditiva verbala hallucinationer i schizofrenispektrumstörningar kan involvera ett haveri i hjärnans normala förmåga att dämpa svar på självgenererat inre tal, vilket gör att internt genererade tankar bearbetas mer som externa ljud.

Rapporterad av AI

Forskare vid Concordia University har upptäckt att människor blinkar mindre när de koncentrerar sig på tal mitt i bakgrundsbrus, vilket belyser ett samband mellan ögonbeteende och kognitiv ansträngning. Detta mönster kvarstår oavsett belysningsförhållanden, vilket tyder på att det drivs av mentala krav snarare än visuella faktorer. Resultaten, publicerade i Trends in Hearing, kan erbjuda ett enkelt sätt att mäta hjärnfunktion under lyssningsuppgifter.

Forskare vid MIT:s Picower Institute rapporterar att roterande vågor av neural aktivitet hjälper hjärnan att återfå fokus efter distraktion. I djurstudier spårade omfattningen av dessa rotationer prestanda: fullständiga rotationer stämde överens med korrekta svar, medan ofullständiga cykler kopplades till fel. Tiden mellan distraktion och svar var också viktig, vilket tyder på en tidsberoende återhämtningscykel.

Rapporterad av AI

Ny forskning från MIT visar att när sömnberövade individer upplever uppmärksamhetsluckor utlöser deras hjärnor vågor av cerebrospinalvätska för att rensa avfall, vilket efterliknar en sömnliknande process. Denna kompensation stör fokus tillfälligt men kan hjälpa till att upprätthålla hjärnhälsa. Resultaten, publicerade i Nature Neuroscience, belyser hjärnans adaptiva svar på missad vila.

Forskare knutna till MIT hävdar att transkraniell fokuserad ultraljud — en icke-invasiv teknik som kan modulera aktivitet i djupa hjärnregioner — skulle kunna möjliggöra mer direkta orsak-verkan-tester av hur medvetna upplevelser uppstår. I en ”vägvisare”-översikt i *Neuroscience & Biobehavioral Reviews* beskriver de experimentella tillvägagångssätt avsedda att skilja mellan konkurrerande förklaringar till var och hur medvetenhet genereras i hjärnan.

Rapporterad av AI Faktagranskad

Ny forskning visar att även om meditation ofta marknadsförs för mental hälsa rapporterar en betydande andel utövare obehagliga upplevelser, med cirka en tredjedel som upplever dem som plågsamma. Psykologen Nicholas Van Dam och hans kollegor säger att resultaten understryker behovet av tydligare informerat samtycke i mindfulnessprogram.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj