Att hjälpa andra veckovis kan sakta ner hjärnans åldrande

En ny studie tyder på att lägga några timmar varje vecka på att hjälpa andra kan minska kognitiv nedgång avsevärt hos medelålders och äldre vuxna. Forskare har funnit att både formellt volontärarbete och informellt stöd, som att hjälpa grannar eller familj, leder till långsammare hjärnåldrande över tid. Fördelarna är mest uttalade vid måttligt engagemang på två till fyra timmar per vecka.

Forskare vid University of Texas at Austin och University of Massachusetts Boston har upptäckt bevis för att regelbundna handlingar av att hjälpa andra kan bevara kognitiv funktion senare i livet. Deras studie, publicerad i tidskriften Social Science & Medicine 2025, analyserade data från över 30 000 amerikanska vuxna 51 år och äldre, som följts genom Health and Retirement Study sedan 1998.

Resultaten visar att individer som konsekvent gav stöd utanför sina hushåll upplevde 15 till 20 procent långsammare takt av åldersrelaterad kognitiv nedgång jämfört med de som inte gjorde det. Denna effekt gällde både strukturerat volontärarbete och vardagligt informellt stöd, som att köra någon till ett läkarbesök, passa barn eller hjälpa till med hushållssysslor. De mest konsekventa fördelarna uppstod vid dedikation av cirka två till fyra timmar per vecka till sådana aktiviteter.

«Vardagliga stödhandlingar – oavsett om de är organiserade eller personliga – kan ha bestående kognitiv inverkan», säger Sae Hwang Han, biträdande professor vid UT Austin och studiens huvudförfattare. Hon betonade att dessa fördelar ackumuleras över åren med kontinuerligt engagemang, och att även informellt stöd ger fördelar i paritet med formellt volontärarbete, till skillnad från vanliga antaganden.

Forskningen kontrollerade för faktorer som rikedom, utbildning och fysisk hälsa, men den positiva kopplingen kvarstod. Noterbart var att upphörande av hjälpbeteenden korrelerade med snabbare kognitiv försämring. «Detta understryker vikten av att hålla äldre vuxna engagerade i någon form av hjälp så länge som möjligt», tillade Han.

Dessa resultat stärker argumenten för att integrera volontärarbete och samhällsstöd i folkhälsostrategier, särskilt mitt i ökande oro för demens och isolering i åldrande populationer. Studien bygger också på tidigare arbete av Han som visar att sådana aktiviteter mildrar stressrelaterad inflammation, en riskfaktor för kognitiva problem. Medförfattare inkluderar Shiyang Zhang och Jeffrey Burr.

Relaterade artiklar

Grandmother reading to grandson while grandfather plays memory game with granddaughter, illustrating study on caregiving boosting older adults' memory and verbal skills.
Bild genererad av AI

Studie kopplar barnomsorg för barnbarn till bättre minne och verbala färdigheter hos äldre

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Mor- och farföräldrar som tillhandahöll barnomsorg åt sina barnbarn fick högre poäng på tester för minne och verbal flytning än de som inte gjorde det, enligt forskning publicerad i American Psychological Associations tidskrift *Psychology and Aging*. Studien, som baseras på långvariga enkätuppgifter från England, fann att sambandet höll oavsett hur ofta far- och morföräldrar hjälpte till eller vilka typer av omsorgsuppgifter de utförde.

Forskare vid University of Florida rapporterar att livsstilsfaktorer som optimism, god sömnkvalitet och starkt socialt stöd är kopplade till hjärnor som verkar upp till åtta år yngre än förväntat för en persons ålder. Effekten observerades även bland vuxna med kronisk smärta, vilket understryker hur vardagliga beteenden kan påverka hjärnhälsan över tid.

Rapporterad av AI Faktagranskad

En Mass General Brigham-ledd studie publicerad i Nature Medicine tyder på att måttlig daglig promenad är förknippad med fördröjd kognitiv nedgång bland äldre vuxna i riskzonen för Alzheimers sjukdom. Modellbaserade uppskattningar kopplar 3 000–5 000 dagliga steg till cirka tre års fördröjning och 5 001–7 500 steg till ungefär sju år.

En ny studie visar att trots riktlinjer fortsätter ungefär var fjärde Medicare-mottagare med demens att få hjärnpåverkande läkemedel kopplade till fall och förvirring. Förskrivningsgraderna har minskat totalt från 20 % till 16 % mellan 2013 och 2021, men de med kognitiv nedsättning löper högre risker. Forskare betonar behovet av bättre dokumentation och alternativ för att förbättra omsorgssäkerheten.

Rapporterad av AI

Ny forskning visar att blod från yngre möss kan skydda mot Alzheimersliknande hjärnskador, medan äldre blod påskyndar dem. Forskare genomförde experiment med mössblodinfusioner under 30 veckor för att observera effekter på minne och proteinansamling. Resultaten belyser blodets roll i hjärnhälsa och potentiella nya behandlingar.

En 47-årig longitudinell studie från Sverige visar att fysisk kapacitet och styrka börjar minska runt 35 års ålder, oavsett tidigare träningsvanor. Forsningen betonar dock att det fortfarande går att öka kapaciteten med 5 till 10 procent genom att börja med fysisk aktivitet senare i livet. Studien genomfördes vid Karolinska Institutet och resultaten understryker fördelarna med motion i alla åldrar.

Rapporterad av AI

Ny forskning tyder på att ha positiv påverkan på andra människor är en avgörande faktor för att känna att livet har mening. Psykologerna Joffrey Fuhrer och Florian Cova analyserade enkäter för att identifiera fyra dimensioner av mening, inklusive denna nya faktor utöver traditionella som sammanhang och syfte. Deras fynd belyser hur hjälp till andra, även på små sätt, kan förstärka personlig uppfyllelse.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj