En stor studie på nästan 28 miljoner äldre amerikaner har visat att långvarig exponering för fina partiklar i luftföroreningar ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, främst genom direkta effekter på hjärnan. Forskningen, ledd av Yanling Deng vid Emory University, tyder på att personer med tidigare stroke kan vara extra sårbara. Publicerad i PLOS Medicine betonar resultaten vikten av renare luft för att skydda kognitiv hälsa hos åldrande befolkningar.
Forskare vid Emory University, ledda av Yanling Deng, genomförde en omfattande analys av data från 27,8 miljoner amerikanska Medicare-mottagare 65 år och äldre, som täcker perioden 2000 till 2018. Studien, publicerad den 17 februari 2026 i den öppet tillgängliga tidskriften PLOS Medicine, undersökte sambandet mellan exponering för fina partiklar i luftföroreningar och nya diagnoser av Alzheimers sjukdom, med hänsyn till andra kroniska tillstånd. Resultaten visade att högre nivåer av luftföroreningsexponering korrelerade med ökad sannolikhet för Alzheimers. Denna koppling tillskrevs i stor utsträckning direkta effekter på hjärnan, snarare än indirekta vägar via tillstånd som hypertoni eller depression. Kopplingen var dock starkare bland de som tidigare haft stroke, vilket tyder på sammansatta risker för denna grupp. Alzheimers, den vanligaste formen av demens som drabbar cirka 57 miljoner människor världen över, har länge kopplats till luftföroreningar utöver andra hälsoproblem som stroke och hypertoni. Studien klargör att föroreningarnas roll verkar mer direkt, oberoende av dessa samsjukligheter i de flesta fall. Yanling Deng och kollegor uppgav: «I denna stora nationella studie på äldre vuxna fann vi att långvarig exponering för fina partiklar i luftföroreningar var associerad med högre risk för Alzheimers sjukdom, huvudsakligen genom direkta effekter på hjärnan snarare än genom vanliga kroniska tillstånd som hypertoni, stroke eller depression.» De tillade: «Våra resultat tyder på att individer med tidigare stroke kan vara särskilt sårbara för luftföroreningars skadliga effekter på hjärnhälsan, vilket belyser en viktig korsning mellan miljömässiga och vaskulära riskfaktorer.» Arbetet stöddes av bidrag från National Institutes of Health. Författarna föreslår att minskad luftförorening kan bidra till lägre demensfrekvenser och bättre kognitiv hälsa bland äldre vuxna.
