Forskare förklarar hur motion skyddar hjärnan mot Alzheimer

Forskare vid University of California, San Francisco, har upptäckt en mekanism genom vilken motion hjälper till att skydda hjärnan mot åldersrelaterad skada kopplad till Alzheimers sjukdom. Fysisk aktivitet får levern att frisätta ett enzym som reparerar blod-hjärnbarriären, minskar inflammation och förbättrar minnet hos äldre möss. Resultaten, publicerade i tidskriften Cell, belyser en kropps-till-hjärna-väg som kan leda till nya behandlingar.

Med åldern blir blod-hjärnbarriären, ett nätverk av blodkärl som skyddar hjärnan från skadliga ämnen, ofta läckande. Detta tillåter skadliga föreningar att tränga in i hjärnvävnad, vilket orsakar inflammation kopplad till kognitiv försämring och tillstånd som Alzheimers sjukdom. Ett team ledd av Saul Villeda, PhD, biträdande direktör vid UCSF Bakar Aging Research Institute, undersökte denna process. För flera år sedan fann de att motionerande möss producerade högre nivåer av ett enzym kallat GPLD1 i sina leverar. Även om GPLD1 inte kan korsa in i hjärnan har forskarna nyligen avslöjat dess roll: det riktar in sig på ett protein känt som TNAP, som ansamlas i blod-hjärnbarriärens celler med åldern och försvagar barriären. När möss motionerar kommer GPLD1 in i blodströmmen och avlägsnar TNAP från ytan av dessa celler, vilket återställer barriärens integritet och minskar inflammationen. Experiment visade att unga möss genetiskt modifierade för att överproducera TNAP uppvisade minnes- och kognitiva problem liknande de hos äldre djur. Hos äldre möss, motsvarande cirka 70 mänskliga år, minskade sänkta TNAP-nivåer barriärens permeabilitet, minskade inflammation och förbättrade prestationen på minnestester. «Vi kunde utnyttja denna mekanism sent i livet, för mössen, och det fungerade fortfarande», sade Gregor Bieri, PhD, postdoktoralforskare i Villedas laboratorium och medförsta författare till studien. «Denna upptäckt visar hur relevant kroppen är för att förstå hur hjärnan försämras med åldern», noterade Villeda. Forskningen tyder på att läkemedel som efterliknar GPLD1:s verkan på proteiner som TNAP kan hjälpa till att återställa blod-hjärnbarriären hos åldrande människor. «Vi avslöjar biologi som Alzheimersforskning i stor utsträckning har förbiset», tillade Villeda och pekade på potentiella behandlingar bortom hjärncentrerade tillvägagångssätt. Studien publicerades den 18 februari i Cell.

Relaterade artiklar

Split-scene illustration of UCSF mouse study: older mouse struggles in maze with poor hippocampal neural links due to FTL1; treated mouse excels with enhanced connections.
Bild genererad av AI

UCSF study links iron-associated protein FTL1 to age-related memory decline in mice

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Researchers at the University of California, San Francisco report that higher levels of the iron-associated protein FTL1 in the hippocampus of older mice are tied to weaker neural connections and worse performance on cognitive tests. In the experiments, reducing FTL1 in older mice was associated with increased neuronal connectivity and improved memory performance, findings published in Nature Aging.

Researchers from the Institute for Bioengineering of Catalonia and collaborating institutions report that engineered “supramolecular” nanoparticles restored aspects of blood-brain barrier function in Alzheimer’s-model mice, rapidly lowering brain amyloid-β and producing improvements on behavioral and memory tests.

Rapporterad av AI

Scientists at the University of Southern California have found experimental compounds that may reduce harmful brain inflammation associated with Alzheimer’s disease. The work focuses on the enzyme cPLA2 and people who carry the high-risk APOE4 gene.

A copper-based drug has shown potential to reduce toxic protein buildup and improve memory in laboratory models of Alzheimer’s disease. Researchers at Monash University found that the compound Cu(ATSM) enhanced the brain’s waste-clearing mechanisms. The results were published in ACS Chemical Neuroscience.

Rapporterad av AI

A study in mice has found that transplanting gut microbes from young animals into older ones can restore youthful levels of brain plasticity. The research points to potential new ways of treating conditions that are normally only reversible in childhood.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj