Forskare förklarar hur motion skyddar hjärnan mot Alzheimer

Forskare vid University of California, San Francisco, har upptäckt en mekanism genom vilken motion hjälper till att skydda hjärnan mot åldersrelaterad skada kopplad till Alzheimers sjukdom. Fysisk aktivitet får levern att frisätta ett enzym som reparerar blod-hjärnbarriären, minskar inflammation och förbättrar minnet hos äldre möss. Resultaten, publicerade i tidskriften Cell, belyser en kropps-till-hjärna-väg som kan leda till nya behandlingar.

Med åldern blir blod-hjärnbarriären, ett nätverk av blodkärl som skyddar hjärnan från skadliga ämnen, ofta läckande. Detta tillåter skadliga föreningar att tränga in i hjärnvävnad, vilket orsakar inflammation kopplad till kognitiv försämring och tillstånd som Alzheimers sjukdom. Ett team ledd av Saul Villeda, PhD, biträdande direktör vid UCSF Bakar Aging Research Institute, undersökte denna process. För flera år sedan fann de att motionerande möss producerade högre nivåer av ett enzym kallat GPLD1 i sina leverar. Även om GPLD1 inte kan korsa in i hjärnan har forskarna nyligen avslöjat dess roll: det riktar in sig på ett protein känt som TNAP, som ansamlas i blod-hjärnbarriärens celler med åldern och försvagar barriären. När möss motionerar kommer GPLD1 in i blodströmmen och avlägsnar TNAP från ytan av dessa celler, vilket återställer barriärens integritet och minskar inflammationen. Experiment visade att unga möss genetiskt modifierade för att överproducera TNAP uppvisade minnes- och kognitiva problem liknande de hos äldre djur. Hos äldre möss, motsvarande cirka 70 mänskliga år, minskade sänkta TNAP-nivåer barriärens permeabilitet, minskade inflammation och förbättrade prestationen på minnestester. «Vi kunde utnyttja denna mekanism sent i livet, för mössen, och det fungerade fortfarande», sade Gregor Bieri, PhD, postdoktoralforskare i Villedas laboratorium och medförsta författare till studien. «Denna upptäckt visar hur relevant kroppen är för att förstå hur hjärnan försämras med åldern», noterade Villeda. Forskningen tyder på att läkemedel som efterliknar GPLD1:s verkan på proteiner som TNAP kan hjälpa till att återställa blod-hjärnbarriären hos åldrande människor. «Vi avslöjar biologi som Alzheimersforskning i stor utsträckning har förbiset», tillade Villeda och pekade på potentiella behandlingar bortom hjärncentrerade tillvägagångssätt. Studien publicerades den 18 februari i Cell.

Relaterade artiklar

Split-scene illustration of UCSF mouse study: older mouse struggles in maze with poor hippocampal neural links due to FTL1; treated mouse excels with enhanced connections.
Bild genererad av AI

UCSF-studie kopplar järnassocierat protein FTL1 till åldersrelaterad minnesförsämring hos möss

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare vid University of California, San Francisco rapporterar att högre nivåer av det järnassocierade proteinet FTL1 i hippocampus hos äldre möss är kopplat till svagare nervförbindelser och sämre resultat på kognitiva tester. I experimenten förknippades en minskning av FTL1 hos äldre möss med ökad neuronal konnektivitet och förbättrad minnesprestation, resultat som publicerats i Nature Aging.

Forskare från Institute for Bioengineering of Catalonia och samarbetande institutioner rapporterar att konstruerade "supramolekylära" nanopartiklar återställde aspekter av blod-hjärnbarriärens funktion hos möss med Alzheimers-modell, vilket snabbt sänkte amyloid-β i hjärnan och gav förbättringar i beteende- och minnestester.

Rapporterad av AI

Forskare vid University of Southern California har hittat experimentella substanser som kan reducera den skadliga hjärninflammation som förknippas med Alzheimers sjukdom. Arbetet fokuserar på enzymet cPLA2 och personer som bär på högriskgenen APOE4.

Ett kopparbaserat läkemedel har visat potential att minska ansamlingen av giftiga proteiner och förbättra minnet i laboratoriemodeller av Alzheimers sjukdom. Forskare vid Monash University upptäckte att föreningen Cu(ATSM) förstärkte hjärnans mekanismer för avfallsrensning. Resultaten publicerades i ACS Chemical Neuroscience.

Rapporterad av AI

En studie på möss har visat att transplantation av tarmmikrober från unga djur till äldre kan återställa hjärnans plasticitet till ungdomliga nivåer. Forskningen pekar på potentiella nya sätt att behandla tillstånd som normalt sett endast är reversibla under barndomen.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj