Studie kopplar två somatostatinreceptorer till hjärnans förmåga att bryta ner amyloid-beta

Forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och RIKEN Center for Brain Science i Japan rapporterar att två somatostatinreceptorer, SST1 och SST4, gemensamt reglerar nivåerna av neprilysin – ett enzym som bryter ner amyloid-beta – i hippocampus. I musmodeller ökade aktivering av receptorerna neprilysin, minskade amyloid-beta-ansamling och förbättrade minnesrelaterat beteende, enligt teamet.

Alzheimers sjukdom är den ledande orsaken till demens och kännetecknas av ansamling av amyloid-beta (Aβ) till plack i hjärnan.  nnForskare vid Karolinska Institutet i Sverige och RIKEN Center for Brain Science i Japan säger sig ha identifierat två receptorer – somatostatinreceptorerna SST1 och SST4 – som samverkar för att reglera hjärnens enzym neprilysin, som hjälper till att bryta ner Aβ. Arbetet publicerades i Journal of Alzheimer’s Disease.  nnI experiment med genetiskt modifierade möss fann forskarna att när båda receptorerna saknades sjönk neprilysinnivåerna och Aβ ackumulerades. Mössen uppvisade också minnesproblem i beteendetester, rapporterade forskarna.  nnTeamet testade även en förening utformad för att aktivera SST1 och SST4. Hos möss med Alzheimers-liknande hjärnförändringar ökade stimulering av receptorerna neprilysinnivåerna, minskade Aβ-ansamling och förbättrade minnesrelaterat beteende. Forskarna sade att behandlingen inte orsakade allvarliga biverkningar hos mössen.  nn”Våra fynd visar att hjärnans egna försvar mot amyloid beta kan stärkas genom att stimulera dessa receptorer”, säger Per Nilsson, docent vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, omsorgsvetenskap och samhälle.  nnForskarna noterade att många av de mest avancerade Alzheimers-behandlingarna för närvarande bygger på antikroppar som riktar sig mot amyloid. De sade att sådana behandlingar kan vara dyra och orsaka betydande biverkningar hos vissa patienter.  nn”Om vi istället kan utveckla små molekyler som passerar blod-hjärnbarriären hoppas vi kunna behandla sjukdomen till betydligt lägre kostnad och utan allvarliga biverkningar”, säger Nilsson.  nnSST1 och SST4 är en del av den stora familjen G protein-kopplade receptorer (GPCRs), en klass av proteiner som ofta används som mål vid läkemedelsutveckling. Forskarna sade att detta kan göra det möjligt att utveckla pillerbaserade behandlingar som förstärker hjärnans egna mekanismer för att rensa amyloid.  nnEnligt forskningsöversikten involverade projektet Karolinska Institutet, RIKEN och andra internationella universitet, och stöddes av finansiärer inklusive Vetenskapsrådet, Hållsten forskningsstiftelse, Alzheimerfonden, en privat initiativ beskriven som ”Innovativa sätt att bekämpa Alzheimers sjukdom — Leif Lundblad-familjen”, och RIKEN. Forskarna rapporterade inga intressekonflikter.

Relaterade artiklar

Scientific illustration showing AI tool SIGNET mapping disrupted gene networks in Alzheimer's brain neurons.
Bild genererad av AI

AI-verktyg kartlägger kausala genkontrollnätverk i Alzheimers hjärnceller

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare vid University of California, Irvine rapporterar att ett maskininlärningssystem kallat SIGNET kan härleda orsak-verkan-länkar mellan gener i humant hjärnvävnad, och avslöjar omfattande omkoppling av genreglering – särskilt i excitatoriska neuroner – vid Alzheimers sjukdom.

Forskare har upptäckt hur både amyloid beta och inflammation kan utlösa synapsbeskärning vid Alzheimers sjukdom genom en gemensam receptor, vilket potentiellt öppnar nya behandlingsvägar. Fynden utmanar uppfattningen att nervceller är passiva i processen och visar att de aktivt raderar sina egna kopplingar. Leadd av Stanfords Carla Shatz föreslår studien att rikta in sig på denna receptor kan bevara minnet effektivare än nuvarande amyloidfokuserade läkemedel.

Rapporterad av AI

Forskare vid UCLA Health och UC San Francisco har identifierat en naturlig försvarsmekanism i hjärnceller som hjälper till att avlägsna toxiskt tau-protein, vilket potentiellt förklarar varför vissa neuroner bättre motstår skador från Alzheimers. Studien, publicerad i Cell, använde CRISPR-screening på labb-odlade humana neuroner för att avslöja detta system. Resultaten tyder på nya terapeutiska möjligheter för neurodegenerativa sjukdomar.

Forskare vid Washington University rapporterar att hämning av den cirkadiska regulatorn REV-ERBα höjde hjärnans NAD+ och minskade tau-patologi i musmodeller, vilket pekar på en klockfokuserad strategi som är värd att utforska för Alzheimers sjukdom.

Rapporterad av AI

Forskare vid Northwestern University har identifierat en toxisk undergrupp av amyloid beta-oligomerer som utlöser tidiga Alzheimers förändringar i hjärnan. Deras experimentella läkemedel, NU-9, minskade denna skada och inflammation hos presymptomatiska möss, vilket tyder på potential för att förebygga sjukdomen innan symtom uppstår. Resultaten belyser en ny strategi för tidig intervention.

Forskare har identifierat genen ADAMTS2 som betydligt mer aktiv i hjärnvävnad från afroamerikaner med Alzheimers sjukdom, vilket markerar en potentiell delad biologisk väg över rasgrupper. Detta fynd kommer från den största studie av sitt slag med hjärnprover från över 200 afroamerikanska donatorer. Genens framträdande dök också upp i en separat analys av vita individer, vilket tyder på bredare implikationer för behandling.

Rapporterad av AI

Forskare vid National University of Singapore har upptäckt att kalcium alfa-ketoglutarat, en naturligt förekommande molekyl, kan reparera nyckelminnesprocesser som störts av Alzheimers sjukdom. Förbindelsen förbättrar kommunikationen mellan hjärnceller och återställer tidiga minnesförmågor som försvinner först vid tillståndet. Eftersom den redan finns i kroppen och minskar med åldern kan en ökning erbjuda ett säkrare sätt att skydda hjärnhälsan.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj