Dieter rika på mejeri- och veteproteiner minskar kolerainfektioner

Forskare vid University of California, Riverside har upptäckt att dieter med högt innehåll av kasein från mejeri och vetegluten kan minska kolerabakteriers kolonisation i tarmen med upp till 100 gånger. Resultaten, som kommer från studier på möss, visar att dessa proteiner stör ett centralt bakteriellt vapen. Ansel Hsiao, studiens huvudförfattare, framhöll den överraskande omfattningen av effekten.

En ny studie ledd av Ansel Hsiao, docent i mikrobiologi och växtpatologi vid University of California, Riverside, avslöjar hur specifika proteiner i kosten kan bekämpa Vibrio cholerae, bakterien som orsakar kolera. Kolera orsakar svår diarré och kan vara dödlig utan snabb behandling, och förblir ett hot i områden med bristande sanitet som delar av Asien och Afrika söder om Sahara. Forskningen, som publicerats i Cell Host & Microbe, testade olika dieter på infekterade möss: fetrika dieter hade minimal effekt, medan kolhydratrika dieter gav endast ett svagt skydd. Dieter rika på kasein – det huvudsakliga proteinet i mjölk och ost – samt vetegluten eliminerade nästan helt bakteriell kolonisation i tarmen. Hsiao noterade: 'Jag blev inte förvånad över att kosten kunde påverka hälsan hos någon som infekterats av bakterierna. Men omfattningen av effekten överraskade mig.' Han tillade: 'Vi såg upp till 100-faldiga skillnader i mängden kolerakolonisation enbart baserat på diet.' Proteinerna verkar genom att undertrycka bakteriens typ 6-sekretionssystem (T6SS), en sprutliknande struktur som används för att injicera gifter och konkurrera ut andra tarmmikrober. Utan detta kan kolera inte dominera tarmmiljön. Hsiao betonade potentialen som ett billigt alternativ till antibiotika, som innebär en risk för resistensutveckling. 'Koststrategier skapar inte antibiotikaresistens på samma sätt som ett läkemedel kan göra', sade han. Teamet planerar ytterligare forskning på mänskliga mikrobiom och andra patogener, där Hsiao antyder bredare skyddande fördelar genom förbättrad kost.

Relaterade artiklar

Scientific illustration of a lab mouse with regenerating small intestine linked to cysteine-rich diet for MIT study news.
Bild genererad av AI

MIT-studie kopplar kostrelaterat cystein till snabbare reparation av tunntarmen hos möss

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare vid MIT rapporterar att aminosyran cystein, som finns i många proteinrika livsmedel, kan förbättra tunntarmens förmåga att regenereras efter skada hos möss genom att utlösa en signaleringskaskad från immunsystemet till stamceller. Studien, som publicerats i Nature, väcker möjligheten – ännu oprövad på människor – att kost eller tillskott en dag skulle kunna bidra till att lindra vissa behandlingsrelaterade tarmskador vid strålning eller kemoterapi.

Forskare ledda av Helmholtz Munich rapporterar att vissa tarmbakterier — inklusive stammar som normalt inte anses skadliga — besitter sprutliknande molekylära maskinerier som kan leverera bakteriella proteiner in i mänskliga celler, vilket påverkar immun- och metabolisk signalering. Arbetet kopplar även dessa bakteriella "effektor"-gener till mikrobiommönster förknippade med Crohns sjukdom, även om författarna påpekar att fler studier krävs för att avgöra hur mekanismen påverkar sjukdomsförloppet.

Rapporterad av AI

Forskning tyder på att mikrober i tarm och mun kan avgöra om jordnötsallergier leder till milda eller livshotande reaktioner. En studie på möss och människor pekar på specifika bakterier som kan minska risken för anafylaxi. Forskare föreslår probiotika som en potentiell behandling för att lindra svåra reaktioner.

Forskare vid APC Microbiome Ireland på University College Cork rapporterar att exponering för en kost med hög halt av fett och socker tidigt i livet förändrade ätbeteenden och hjärnans aptitreglerande banor hos möss även i vuxen ålder, trots att djuren senare återgick till en standardkost och normal kroppsvikt. Teamet fann även att en specifik Bifidobacterium-stam och en blandning av prebiotiska fibrer bidrog till att mildra vissa av dessa långsiktiga effekter.

Rapporterad av AI

Forskare har utvecklat en apparat som filtrerar proteinet galectin-3 från blodet, vilket har visat förbättrad överlevnad i rått- och grismodeller av sepsis. Metoden, som testats av ett team i Kina, minskade dödligheten jämfört med kontrollgrupper. Kliniska prövningar på människor planeras till 2027.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj