Forskare vid Arizona State University rapporterar att personer som producerar mer metan i tarmen tenderar att extrahera mer metaboliserbar energi från en fiberrik kost, vilket pekar på mikrobiomskillnader som kan informera personlig näring. Arbetet publiceras i The ISME Journal (2025) och lyftes fram av ASU den 24 oktober 2025.
En ny analys från Arizona State University kopplar metan producerat av tarmmikrober till hur effektivt människor skördar energi från fibrer. I en kontrollerad koststudie absorberade deltagare som producerade mer metan fler kalorier på en fiberrik, helhetsbaserad kost än de som producerade mindre, enligt ASU och The ISME Journal. Metanogener — arkéer som konsumerar väte och släpper ut metan — identifierades som nyckelaktörer i denna process. (sciencedaily.com)
Forskarteamet jämförde två dieter: en högt processad, fiberfattig västerländsk diet och en helhetsbaserad, fiberrik ”mikrobiomförstärkande diet” med liknande proportioner av kolhydrater, protein och fett. För att fånga metabolism och gasproduktion med ovanlig precision vistades deltagarna i helrumskalorimeter — förseglade, hotellliknande kammare — under inneliggande faser. Varje person tillbringade sex dagar i kalorimetern för varje diet som del av den bredare randomiserade korsningsstudien som genomfördes med AdventHealth Translational Research Institute. (sciencedaily.com)
Genom hela studien absorberade nästan alla deltagare färre kalorier på den fiberrika kosten än på den processade kosten. Men bland de på den fiberrika planen associerades högre metanproduktion med större metaboliserbar energi, vilket minskade kaloriabsorptionsgapet för ”högmetan”-producenter. Tidskriftsartikeln rapporterar att högmetanproducenter hade högre metaboliserbar energi specifikt på den fiberrika kosten. (sciencedaily.com)
Biokemiskt spårade mönstret mikrobiella metaboliter: högmetanproducenter visade högre serumnivåer av propionat, en kortkedjad fettsyra (SCFA) som människor kan absorbera för energi. Noterbart fann inte ISME-pappret en motsvarande ökning av fekala SCFAs, vilket tyder på ökad produktion och upptag snarare än ackumulering i avföring. (academic.oup.com)
”Den mänskliga kroppen i sig producerar inte metan, bara mikroberna gör det. Så vi föreslog att det kan vara en biomarkör som signalerar effektiv mikrobiell produktion av kortkedjiga fettsyror”, sa korresponderande författare Rosa (Rosy) Krajmalnik‑Brown, som leder ASU:s Biodesign Center for Health Through Microbiomes. Huvudförfattare Blake Dirks tillade att fynden hjälper till att förklara varför människor på samma kost kan reagera olika. (sciencedaily.com)
Arbetet bygger på en rigoröst kontrollerad föräldrastudie som visar att en fiberrik, mikrobiomförstärkande kost minskar kalorierna som människor absorberar jämfört med en processad västerländsk kost, även när totala kalorier och makronutrienta proportioner matchas. Studien använde upprepade sexdagars kalorimetriblock per kost för att kvantifiera energiintag, -utgift och -utgång. (pmc.ncbi.nlm.nih.gov)
Studien genomfördes med AdventHealth Translational Research Institute. Medförfattare inkluderar Taylor L. Davis, Elvis A. Carnero, Karen D. Corbin, Steven R. Smith och Bruce E. Rittmann. Projektet finansierades av National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. (sciencedaily.com)
Publiceringsnotis: Fynden rapporteras i The ISME Journal (Volym 19, Nummer 1, 2025); ASU lyfte fram forskningen i ett pressmeddelande den 24 oktober 2025. (academic.oup.com)
