Forskare upptäcker 60 000 år gamla förgiftade pilspetsar i Sydafrika

Forskare har identifierat kemiska spår av växtbaserat gift på stenålderspilspetsar från Sydafrika, som är 60 000 år gamla. Detta är den äldsta direkta beviset för att människor använde pilgift för jakt. Fynden belyser tidig mästerskap över naturliga toxiner från gifbolplantan.

Ett internationellt team från Sydafrika och Sverige undersökte kvarts pilspetsar grävda ur Umhlatuzana klippskydd i KwaZulu-Natal. Kemisk analys avslöjade rester av alkaloider buphanidrine och epibuphanisine, föreningar från den giftiga gifbolplantan, känd vetenskapligt som Boophone disticha. Dessa pilspetsar ger det första direkta beviset på giftanvändning på vapen från den eran. nnStudien, publicerad i Science Advances, visar att tidiga människor i södra Afrika kombinerade pilbågs teknologin med växttoxiner för att förbättra jakten. Tidigare evidens för sådana praktiker byggde på indirekta ledtrådar, men dessa rester bekräftar förhistoriska jägares sofistikering. nn«Detta är det äldsta direkta beviset på att människor använde pilgift», sade professor Marlize Lombard, forskare vid Palaeo-Research Institute vid University of Johannesburg. «Det visar att våra förfäder i södra Afrika inte bara uppfann pilbågen mycket tidigare än man tidigare trott, utan också förstod hur man använde naturens kemi för att öka jakteffektiviteten.» nnLiknande kemiska signaturer förekom på 250 år gamla pilspetsar insamlade på 1700-talet och bevarade i svenska museer, vilket tyder på en tradition av giftkunskap som förts vidare över generationer. Professor Sven Isaksson vid Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium noterade ämnens stabilitet: «Att hitta spår av samma gift på både förhistoriska och historiska pilspetsar var avgörande.» Han tillade att upptäckten understryker en «djup och långvarig förståelse för användning av växter.» nnAnvändningen av gift krävde planering och kunskap om toxineffekter, vilket återspeglar avancerade kognitiva färdigheter. Som professor Anders Högberg vid Linnéuniversitetets institution för kulturvetenskaper förklarade: «Att använda pilgift kräver planering, tålamod och förståelse för orsak och verkan. Det är ett tydligt tecken på avancerat tänkande hos tidiga människor.» nnDetta samarbete mellan sydafrikanska och svenska forskare banar väg för ytterligare studier av forntida teknologier.

Relaterade artiklar

Realistic illustration of poison dart frog toxin allegations in Alexei Navalny's poisoning by European labs, with Russia denying claims.
Bild genererad av AI

Europeiska regeringar säger att Navalnyj förgiftades med sällsynt pilgiftgrodtoksin; Ryssland avvisar anklagelsen

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige och Nederländerna sade att laboratorieförfrågningar hittade spår av epibatidin — ett toxinin kopplat till sydamerikanska giftpilgroddor — i prover kopplade till den avlidne ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, och att Ryssland hade medel, motiv och möjlighet att administrera det medan han var fängslad. Moskva har upprepade gånger nekat till fel i Navalnyjs död.

Arkeologer fortsätter att gräva fram bevis på tidiga människoteknologier och konstnärliga uttryck, men att fastställa deras exakta tidslinjer är fortfarande svårt på grund av bevarandeproblem och begränsningar i dateringsmetoder. Nya fynd, såsom 430 000 år gamla träredskap i Grekland och en 67 800 år gammal handavtryck i Indonesien, skjuter tillbaka kända datum, men experter varnar för att övertolka enskilda upptäckter. Kolumnisten Michael Marshall undersöker hur dessa artefakter formar vår förståelse av människans evolution.

Rapporterad av AI

Forskare har på nytt undersökt ett 125 000 år gammalt skelett av en skogselefant som hittades i Tyskland 1948 och bekräftar att neandertalare jagade och styckade djuret med ett träspjut som fastnat i revbenen. Rönen, som presenteras i en färsk studie i Scientific Reports, ger tydliga bevis för neandertalarnas förmåga att jaga storvilt. Elefanten, en fullvuxen hane över 3,5 meter hög, uppvisar tydliga skärmärken från flintaverktyg.

Forskare har upptäckt ett partiellt mänskligt fingeravtryck bevarat i tätningen på Hjortspringbåten, Skandinaviens äldsta plankbåt, vilket tyder på dess ursprung längs Östersjökusten. Båten, som är 2400 år gammal och användes i en järnåldersrazzia mot Danmarks Alsö, analyserades med moderna vetenskapliga metoder. Detta fynd ger nya ledtrådar till en hundraårig gåta om fartygets byggare.

Rapporterad av AI

Forskare använder DNA-testning för att identifiera honungens växtkällor, upptäcka förfalskning och avslöja bikupans patogener. Denna metod hjälper till att skilja ren lokal honung från importerade eller sockerlagsförorenade produkter. Framsteg inom gensekvensering gör dessa detektioner mer exakta och tillgängliga.

Ett handavtryck som är nästan 68 000 år gammalt, upptäckt i en grotta på Sulawesi i Indonesien, kan vara världens äldsta klippkonst. Verket, som hittades vid Liang Metanduno på Muna Island, visar tecken på avsiktlig modifiering för att likna klor. Det är över 1 000 år äldre än tidigare kända exempel från neandertalare i Spanien.

Rapporterad av AI

Researchers have discovered cave paintings at least 67,800 years old in Leang Metanduno, Muna Island, Southeast Sulawesi, depicting scenes of riding horses, boats, and group hunting. The find, published in the journal Nature, illustrates ancient maritime culture and human interactions with the environment. A press conference in Jakarta on January 22, 2026, detailed the advanced dating techniques employed.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj