Forntida DNA avslöjar komplexa släktskap i svenska stenåldersgravar

Forskare vid Uppsala universitet har använt forntida DNA för att visa att stenåldersgravar i Sverige involverade utökade familjeband bortom närmaste släktingar. Analys av delade gravar vid Ajvide på Gotland visar att släktingar i andra och tredje led ofta begravdes tillsammans, vilket tyder på starka samhällsband. Fynden utmanar antaganden om enkla familje strukturer i jägar-samlarsamhällen för 5 500 år sedan.

Ajvide gravfält på ön Gotland är en av Skandinaviens viktigaste stenåldersplatser och dateras till för 5 500 år sedan. Jägar-samlarna där levde på säljäkt och fiske och bibehöll genetisk särprägladhet jämfört med samtida jordbrukssamhällen i Europa. Platsen har 85 kända gravar, varav åtta med flera individer. En ny studie undersökte fyra av dessa delade gravar och utvann DNA från tänder och ben hos tio personer för att bedöma biologiskt kön och släktskap.  nnBiologiskt kön fastställdes via kromosomer: två X för flickor, en X och en Y för pojkar. Släktskap mättes med delad DNA-mängd – hälften för förstagradssläktingar som föräldrar och barn eller helsyskon, en fjärdedel för andragradssläktingar som halvsyskon, och en åttondel för tredjagradssläktingar som kusiner.  nnI en grav låg en 20-årig kvinna med en fyraårig pojke och en ett och ett halvt år gammal flicka, som var helsyskon. Kvinnan var inte deras mor utan troligen faderns syster eller en halvsyskon. En annan grav innehöll en ung flicka och en vuxen man, identifierad som hennes far; hans kvarlevor verkade flyttade från annat håll. En tredje grav hade en pojke och en flicka med tredjgradasrelation, troligen kusiner. Den fjärde hade en flicka och en ung kvinna, också tredjgrads släktingar, möjligen faster och brorsdotter.  nn«Överraskande nog visade analysen att många som begravts tillsammans var andragrad eller tredjgradssläktingar snarare än förstagrad... Det tyder på att dessa människor hade god kunskap om sina familjeled och att relationer bortom den omedelbara familjen spelade en viktig roll», säger arkeogenetikern Helena Malmström, som utformade studien.  nnPopulationsgenetikern Tiina Mattila, som ledde de genetiska analyserna, noterade: «Eftersom det är ovanligt att sådana jägar-samlargravar bevaras är studier av släktskap i arkeologiska jägar-samlar-kulturer sällsynta och vanligtvis begränsade i skala».  nnArkeologiprofessorn Paul Wallin, expert på Ajvide, tillade: «Analyserna ger insikt i den sociala organisationen under stenåldern».  nnDetta pilotprojekt är det första som tillämpar arkeogenetiska metoder på skandinaviska neolitiska jägar-samlare. Forskare planerar att analysera över 70 ytterligare individer från platsen för att ytterligare utforska sociala strukturer och gravseder.

Relaterade artiklar

Illustration of Brattås farm double murder crime scene from 2005 with DNA arrest overlay.
Bild genererad av AI

Man anhållen för dubbelmordet i Brattås 2005

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

En man i 45-årsåldern har anhållits på sannolika skäl misstänkt för det olösta dubbelmordet på gården i Brattås utanför Härnösand sommaren 2005. Gripandet möjliggjordes genom dna-baserad släktforskning efter en ny lagändring förra året. Åklagare Hanna Flordal bekräftar att mannens dna matchar spåret från brottsplatsen.

Arkeologer har hittat bevis för en brutal massaker på en järnåldersplats i Serbien, där 77 individer, mestadels kvinnor och barn, dödades våldsamt för över 2 800 år sedan. Fynden pekar på en avsiktlig handling mitt i regionala konflikter mellan herdar och bofasta bönder. Begravningen, tillsammans med personliga föremål och matrester, indikerar en symbolisk ritual.

Rapporterad av AI

Arkeologisk analys av massgravar i nordöstra Frankrike har avslöjat bevis på ritualiserat våld efter Europas tidigaste krig. Forskare använde isotopanalys för att visa att offren var outsiders som utsattes för avsiktliga, symboliska akter av brutalitet. Fynden tyder på att förhistoriska konflikter involverade strukturerade maktuppvisningar snarare än slumpmässigt kaos.

Forskare har på nytt undersökt ett 125 000 år gammalt skelett av en skogselefant som hittades i Tyskland 1948 och bekräftar att neandertalare jagade och styckade djuret med ett träspjut som fastnat i revbenen. Rönen, som presenteras i en färsk studie i Scientific Reports, ger tydliga bevis för neandertalarnas förmåga att jaga storvilt. Elefanten, en fullvuxen hane över 3,5 meter hög, uppvisar tydliga skärmärken från flintaverktyg.

Rapporterad av AI

En ny beräkningsanalys av paleolitiska artefakter visar att människor för över 40 000 år sedan ristade strukturerade symboler på verktyg och figurer, vilket indikerar tidiga former av informationsinspelning. Dessa tecken, funna främst i sydvästra Tyskland, uppvisar komplexitet jämförbar med de tidigaste kända skriftsystemen som uppstod tusentals år senare. Forskare föreslår att dessa markeringar var avsiktliga och föregick formell skrift med tiotusentals år.

En ny analys av det bäst bevarade neandertalskelettet från ett spädbarn visar att dessa urgamla barn utvecklade ben och hjärnor i en takt som motsvarar moderna människor i 12- till 14-månadersåldern, trots att de bara var ungefär sex månader gamla. Resultaten, som baseras på spädbarnet Amud 7 från Israel, tyder på att neandertalare växte snabbt under tidig barndom som en anpassning till hårda miljöer. Forskare observerade liknande mönster hos andra kvarlevor från unga neandertalare.

Rapporterad av AI

En vetenskaplig studie har avslöjat att Irlands sällsynta Old Irish Goat-ras delar sina närmaste genetiska band med getter från sen bronsålder, för cirka 3 000 år sedan. Forskare från University College Dublin och Queen's University Belfast analyserade forntida kvarlevor för att bekräfta denna obrutna linje. Resultaten belyser rasens roll i Irlands jordbrukshistoria och understryker behovet av dess bevarande.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj