Forskare vid Uppsala universitet har använt forntida DNA för att visa att stenåldersgravar i Sverige involverade utökade familjeband bortom närmaste släktingar. Analys av delade gravar vid Ajvide på Gotland visar att släktingar i andra och tredje led ofta begravdes tillsammans, vilket tyder på starka samhällsband. Fynden utmanar antaganden om enkla familje strukturer i jägar-samlarsamhällen för 5 500 år sedan.
Ajvide gravfält på ön Gotland är en av Skandinaviens viktigaste stenåldersplatser och dateras till för 5 500 år sedan. Jägar-samlarna där levde på säljäkt och fiske och bibehöll genetisk särprägladhet jämfört med samtida jordbrukssamhällen i Europa. Platsen har 85 kända gravar, varav åtta med flera individer. En ny studie undersökte fyra av dessa delade gravar och utvann DNA från tänder och ben hos tio personer för att bedöma biologiskt kön och släktskap. nnBiologiskt kön fastställdes via kromosomer: två X för flickor, en X och en Y för pojkar. Släktskap mättes med delad DNA-mängd – hälften för förstagradssläktingar som föräldrar och barn eller helsyskon, en fjärdedel för andragradssläktingar som halvsyskon, och en åttondel för tredjagradssläktingar som kusiner. nnI en grav låg en 20-årig kvinna med en fyraårig pojke och en ett och ett halvt år gammal flicka, som var helsyskon. Kvinnan var inte deras mor utan troligen faderns syster eller en halvsyskon. En annan grav innehöll en ung flicka och en vuxen man, identifierad som hennes far; hans kvarlevor verkade flyttade från annat håll. En tredje grav hade en pojke och en flicka med tredjgradasrelation, troligen kusiner. Den fjärde hade en flicka och en ung kvinna, också tredjgrads släktingar, möjligen faster och brorsdotter. nn«Överraskande nog visade analysen att många som begravts tillsammans var andragrad eller tredjgradssläktingar snarare än förstagrad... Det tyder på att dessa människor hade god kunskap om sina familjeled och att relationer bortom den omedelbara familjen spelade en viktig roll», säger arkeogenetikern Helena Malmström, som utformade studien. nnPopulationsgenetikern Tiina Mattila, som ledde de genetiska analyserna, noterade: «Eftersom det är ovanligt att sådana jägar-samlargravar bevaras är studier av släktskap i arkeologiska jägar-samlar-kulturer sällsynta och vanligtvis begränsade i skala». nnArkeologiprofessorn Paul Wallin, expert på Ajvide, tillade: «Analyserna ger insikt i den sociala organisationen under stenåldern». nnDetta pilotprojekt är det första som tillämpar arkeogenetiska metoder på skandinaviska neolitiska jägar-samlare. Forskare planerar att analysera över 70 ytterligare individer från platsen för att ytterligare utforska sociala strukturer och gravseder.
