Ny analys bekräftar att neandertalare jagade urtidselefant

Forskare har på nytt undersökt ett 125 000 år gammalt skelett av en skogselefant som hittades i Tyskland 1948 och bekräftar att neandertalare jagade och styckade djuret med ett träspjut som fastnat i revbenen. Rönen, som presenteras i en färsk studie i Scientific Reports, ger tydliga bevis för neandertalarnas förmåga att jaga storvilt. Elefanten, en fullvuxen hane över 3,5 meter hög, uppvisar tydliga skärmärken från flintaverktyg.

År 1948 upptäckte amatörarkeologen Alexander Rosenbrock benen från en Palaeoloxodon antiquus-elefant i en sjöbotten i Lehringen, en liten by nära Verden i Tyskland. Ett 2,3 meter långt stötspjut av idegran satt fast mellan revbenen, vilket gör det till det enda fyndet av ett sådant vapen i ett skelett från ett utdött djur från den eran. Neandertalare, de enda människorna i Europa vid den tiden, misstänktes länge för att ha utfört jakten, men tvivel kvarstod i årtionden på grund av bristfällig dokumentation och juridiska strider kring fynden efter Rosenbrocks död på 1950-talet. Benen förblev i förvar fram till 2025, då Ivo Verheijen, en benexpert vid forskningsmuseet i Schöningen 15 mil bort, återbesökte dem. 'Jag fick höra att det bara skulle finnas ett par lådor', sade Verheijen, men han upptäckte ett lastbilslass på vinden, inklusive flintaverktyg, andra djurben och Rosenbrocks anteckningar som fortsatts av hans dotter Waltraut Deibel-Rosenbrock. Verheijen identifierade snabbt "ytterst tydliga" slaktmärken på elefanten, som var omkring 30 år gammal och troligen hane, vilket gjorde den till ett ensamt mål. Skärmärkena indikerar bearbetning från både utsidan och insidan, där organen togs tillvara medan de var färska, vilket utesluter asätande. Forskargruppen föreslår att den skadade elefanten sökte sig till vattnet, eventuellt förföljd av jägare som använde flera spjut, varav ett krossades under djuret. Ben från björnar, bävrar och uroxar på platsen uppvisade också spår av slakt, vilket tyder på upprepad jakt vid sjökanten. Verheijens team planerar ytterligare analys av spjutet och bevarande av benen för utställning. 'Detta är en av de viktigaste neandertalarplatserna i Tyskland', sade han. Studien publiceras i Scientific Reports (DOI: 10.1038/s41598-026-42538-4).

Relaterade artiklar

En ny studie tyder på att försvinnandet av massiva växtätare i Levanten för cirka 200 000 år sedan fick tidiga människor att gå över från tunga stenverktyg till lättare och mer sofistikerade sådana. Forskare vid Tel Avivs universitet analyserade arkeologiska platser och fann att denna verktygsrevolution sammanföll med en minskning av stora bytesdjur och en ökning av mindre djur. Resultaten, som publicerats i Quaternary Science Reviews, föreslår att jakten på mindre byten kan ha drivit den kognitiva utvecklingen.

Rapporterad av AI

Arkeologer fortsätter att gräva fram bevis på tidiga människoteknologier och konstnärliga uttryck, men att fastställa deras exakta tidslinjer är fortfarande svårt på grund av bevarandeproblem och begränsningar i dateringsmetoder. Nya fynd, såsom 430 000 år gamla träredskap i Grekland och en 67 800 år gammal handavtryck i Indonesien, skjuter tillbaka kända datum, men experter varnar för att övertolka enskilda upptäckter. Kolumnisten Michael Marshall undersöker hur dessa artefakter formar vår förståelse av människans evolution.

En ny analys av det bäst bevarade neandertalskelettet från ett spädbarn visar att dessa urgamla barn utvecklade ben och hjärnor i en takt som motsvarar moderna människor i 12- till 14-månadersåldern, trots att de bara var ungefär sex månader gamla. Resultaten, som baseras på spädbarnet Amud 7 från Israel, tyder på att neandertalare växte snabbt under tidig barndom som en anpassning till hårda miljöer. Forskare observerade liknande mönster hos andra kvarlevor från unga neandertalare.

Rapporterad av AI

Ett 75 miljoner år gammalt fossiliserat fotben från Montana visar bitmärken från en mindre tyrannosaurie som kalasade på en betydligt större släkting. Forskare har använt 3D-skanningar för att dokumentera detta bevis på asätarbeteende. Upptäckten, som publicerades i år, belyser opportunistiskt födointag bland dessa forntida rovdjur.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj