Forskare återställer hjärnblodflöde i demensmodell

Forskare vid University of Vermont har upptäckt ett sätt att vända felaktigt blodflöde i hjärnan kopplat till demens genom att ersätta en saknad fosfolipid. Deras studie visar att låga nivåer av PIP2 orsakar överaktiva Piezo1-proteiner i blodkärl, vilket stör cirkulationen. Att återställa PIP2 normaliserade flödet i prekliniska tester och ger hopp om nya behandlingar.

Ett team ledd av Osama Harraz, Ph.D., biträdande professor i farmakologi vid University of Vermont Robert Larner, M.D. College of Medicine, har identifierat en nyckelmekanism bakom minskat hjärnblodflöde vid demens. Publicerat den 22 december i Proceedings of the National Academy of Sciences, fokuserar deras prekliniska forskning på proteinet Piezo1, som fodrar blodkärlsceller och känner av tryck från blodrörelser.

Studien, med titeln "PIP2 Corrects an Endothelial Piezo1 Channelopathy", visar att vid tillstånd som Alzheimers sjukdom svälter onormalt hög Piezo1-aktivitet hjärnvävnad på syre. Detta beror på utarmade nivåer av PIP2, en fosfolipid i cellmembran som normalt hämmar Piezo1. När PIP2 sjunker blir proteinet överaktivt och försämrar cirkulationen. Genom att tillföra PIP2 återställde forskarna balanserat blodflöde, vilket antyder en väg för att lindra demenssymtom.

"Denna upptäckt är ett stort steg framåt i våra ansträngningar att förebygga demens och neurovaskulära sjukdomar", sade Harraz. "Vi avslöjar de komplexa mekanismerna hos dessa förödande tillstånd, och nu kan vi börja fundera på hur vi översätter denna biologi till behandlingar."

Alzheimers och relaterade demenssjukdomar drabbar cirka 50 miljoner människor globalt, med ökande siffror på grund av åldrande befolkningar. Harraz labs arbete bygger på tidigare fynd om Piezo1:s roll i genetiska variationer som påverkar blodflödet. Framtida forskning kommer att undersöka PIP2:s direkta interaktion med Piezo1 och sjukdomsrelaterade nedgångar i lipiden, med syfte att utveckla riktade behandlingar för vaskulära problem vid demens.

Relaterade artiklar

Realistic MRI brain scan in Singapore lab showing enlarged perivascular spaces linked to early Alzheimer’s biomarkers.
Bild genererad av AI

MRI-synliga förstorade perivaskulära utrymmen kopplade till tidiga Alzheimers biomarkörer i Singapore-studie

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare från Nanyang Technological University, Singapore, rapporterar att ”förstorade perivaskulära utrymmen” — små vätskefyllda kanaler runt hjärnans blodkärl som syns på rutinmässig MRI — var vanligare hos personer med mild kognitiv nedsättning och associerade med flera blodbaserade Alzheimers biomarkörer i en multi-etnisk Singapore-kohort med 979 deltagare.

Ny forskning från University of Southern California tyder på att subtila minskningar i hjärnans blodflöde och syretillförsel kan vara tidiga indikatorer på Alzheimers sjukdom. Studien, publicerad i Alzheimer's and Dementia, använde icke-invasiva skanningar för att koppla vaskulär hälsa till amyloida plack och krympning av hippocampus. Dessa fynd belyser hjärncirkulationens roll i sjukdomsprocessen utöver traditionella markörer som amyloid och tau.

Rapporterad av AI

Forskare vid University of California, San Francisco, har upptäckt en mekanism genom vilken motion hjälper till att skydda hjärnan mot åldersrelaterad skada kopplad till Alzheimers sjukdom. Fysisk aktivitet får levern att frisätta ett enzym som reparerar blod-hjärnbarriären, minskar inflammation och förbättrar minnet hos äldre möss. Resultaten, publicerade i tidskriften Cell, belyser en kropps-till-hjärna-väg som kan leda till nya behandlingar.

Forskare vid Northern Arizona University utvecklar ett icke-invasivt blodprov som kan hjälpa till att upptäcka Alzheimers sjukdom innan symtom uppstår genom att undersöka hur hjärnan använder glukos via små blodburna mikroveziklar. Projektet leds av biträdande professor Travis Gibbons och stöds delvis av Arizona Alzheimer’s Association, med syfte att möjliggöra tidigare diagnos och insats, liknande hur läkare hanterar hjärt-kärlsjukdomar.

Rapporterad av AI

Forskare har upptäckt hur både amyloid beta och inflammation kan utlösa synapsbeskärning vid Alzheimers sjukdom genom en gemensam receptor, vilket potentiellt öppnar nya behandlingsvägar. Fynden utmanar uppfattningen att nervceller är passiva i processen och visar att de aktivt raderar sina egna kopplingar. Leadd av Stanfords Carla Shatz föreslår studien att rikta in sig på denna receptor kan bevara minnet effektivare än nuvarande amyloidfokuserade läkemedel.

Forskare vid Brasiliens Federala Universitet i ABC rapporterar om en enkel kopparkelaterande molekyl som minskade beta-amyloidrelaterad patologi och förbättrade minnet hos råttor. Föreningen visade ingen detekterbar toxicitet i prekliniska tester och, baserat på dator-modellering, förutsägs den korsa blod-hjärnbarriären. Teamet söker industriella partners för klinisk utveckling.

Rapporterad av AI

En stor genetisk studie har funnit att skarpa blodsockerhöjningar efter måltider kan öka risken för Alzheimers sjukdom avsevärt. Forskare vid University of Liverpool analyserade data från över 350 000 deltagare i UK Biobank och avslöjade en 69 procent högre risk kopplad till postprandial hyperglykemi. Effekten verkar oberoende av synliga hjärnskador och pekar på subtilare biologiska mekanismer.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj